Nya rutiner och mer samordning i vinterberedskapen

Åkerinäringen har under många år haft synpunkter på hur arbetet med vinterunderhåll organiseras från Trafikverkets och driftsentreprenörernas håll. Fel åtgärd i fel tid, delvis på grund av avtal som hindrar att åkerierna kan maximera effekten av sitt arbete, har varit en av de vanligaste invändningarna – liksom att ersättningarna blivit allt mindre attraktiva och lett till en kompetens- och resursförlust när allt färre åkare är villiga att satsa på just vinterunderhåll. Men kritiken har också gällt samordningen vid speciella väderhändelser och påföljande olyckor.

Mot bakgrund av detta påbörjade Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket en närmare dialog för ungefär ett och ett halvt år sedan och i juni förra året fick också Trafikverket ett uppdrag från regeringen att redovisa vad man gör för att förbättra situationen, ett uppdrag som redovisades i november. Sedan dess har en hel del hänt, framför allt i den del av arbetet som rör beredskap och hanteringen av väderhändelser. En beredskapsplan har tagits fram, liksom ett nytt sätt att arbeta med flytt av fordon som kört fast. Samtidigt har myndigheten stärkt organisationen med en ny funktion för operativ förmåga.

Annika Canaki, avdelningschef för vägsystem på Trafikverket, säger att beredskapsplanen utgör den största och viktigaste delen i förändringsresan hittills.

– Det är en palett av åtgärder där en del är våra uppstartsmöten med driftsentreprenörerna inför vintern där vi diskuterar arbetet på detaljnivå, tittar tillbaka på föregående säsong och går igenom vilka resurser de har tillgång till inför den nya vintern. Vi följer upp arbetet bättre och är över lag en mycket mer aktiv beställare idag.
 

En viktig nyhet är ”situationsnivåerna”, en beredskapstrappa med olika åtgärder som Trafikverket tar till vid ett befarat oväder av en viss grad. En gul varning innebär att en viss typ av kontakter tas och vid en orange varning tas ytterligare specifika kontakter. En åtgärd kan vara att Trafikverket snabbt går in och bekostar något extra fordon.

Att flytta fordon som kört fast och orsakar stopp i trafiken är egentligen inte Trafikverkets uppgift. Men numera händer det att man tar på sig det ansvaret också.

– Vi landade i att den här frågan är så viktig att vi ändå behöver kliva fram, organisera arbetet och ta kostnaden. Utan att ha all fakta på bordet har vi ändå bedömt det som att det är samhällsekonomiskt lönsamt att vi gör detta.

Trafikverket har därför tecknat ett avtal med SOS International som innebär att man har möjlighet att snabbt ta in kortflyttsresurser såsom tungbärgare när problem uppstår.

– Vi har placerat ut tungbärgare på strategiska platser i samband med särskilda väderhändelser, för att de ska vara redo och snabbt kunna gripa in om ett fordon kör fast, berättar Annika Canaki.

På organisationssidan har Trafikverket också stärkt sin operativa förmåga inom underhållsorganisationen. Sedan tidigare är personer i tjänst dygnet runt, men nu finns också en ny expertfunktion. Man håller också på att se över de regionala ledningarnas sätt att arbeta, liksom arbetssättet för funktionen ”tjänsteman i beredskap”. Även kommunikationen har fått en översyn, något som exempelvis lett till att man samordnat sin externa information med SMHI för att kunna ge ett enhetligt budskap till trafikanterna via radiokanaler och lokalmedia. Kommunikationen sker också snabbare och oftare, något som bland annat Sveriges Åkeriföretag uppmärksammat.

– Nu under vintern har vi sett en ny nivå av närvaro från Trafikverkets sida – både inför och under väderhändelser som påverkar situationen på vägarna, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

Året har också inneburit många möten och fördjupad samverkan med blåljusmyndigheter, kommuner och länsstyrelser.

– Nu har vi dialog i förtid, innan händelser inträffat. Det gör att vi redan är överens om hur vi ska hantera en situation, hur man ska kontakta varandra och hjälpas åt.

Förändringarna har tagits emot positivt av både driftentreprenörer och åkerinäringen. Snart kommer en ny vinter kunna summeras i nya dialoger, och därefter ska fler förbättringar föreslås. Verktyget ”Digital vinter”, där friktionsdata samlas in från fordonen för att ge en bild av halkstatusen, är redan implementerat och levererar underlag som kan användas i uppföljning och analyser. Framöver handlar det bland annat om att se över ersättningsmodellen, en av de viktigaste frågorna för åkerinäringen.

– Alla ersättningsmodeller har både plus och minus. Det vi framför allt ser som ett problem är när det utförda arbetet styrs av spekulation, alltså det jobb som entreprenören prissatt i upphandlingen, i stället för vad som krävs för att vägen ska bli bra här och nu. Därför kommer vi troligen att testa en ny modell på ett begränsat område, för att lära oss mer och se om det är rätt att göra förändringar även på det här området, säger Annika Canaki.

Förändringarna kommer i en tid då riksdagen också antagit en ny infrastrukturproposition, med rekordhög finansiering av underhållsarbetet på väg. Kostnaderna har visserligen skenat, men den utökade ramen för ”vidmakthållande väg” (som är 48 procent högre än i tidigare plan) ska enligt prognosen räcka för att återta underhållsskulden på vägarna till år 2037 då planen löper ut. Ett förbättrat allmänt underhåll kan också lägga grunden för bättre vintervägar, poängterar Annika Canaki.

– Underhållet vintertid är en del av vår basverksamhet, det får egentligen kosta vad det vill. Behöver vi spara så sker det i stället på barmarksunderhållet och ofta på beläggningsverksamheten. Men nu räknar vi med att ändå hämta hem hela underhållsskulden under nästa planperiod. Mer åtgärder där som leder till mindre spåriga vägar och färre hål kan också bidra till att vintervägarna blir bättre.

Sveriges Åkeriföretag har lagt ner mycket arbete de senaste två åren för att skapa en bra bild av hur det ser ut på vägarna vid olika väder och för att alla inblandade parter ska få komma till tals, menar Ulric Långberg.

– Nu ser vi att en hel del åtgärder är på plats rent organisatoriskt från Trafikverket för att hantera väderväxlingar. Vi ser också en öppning att se över själva förutsättningarna för vinterväghållningen i form av kriterier och upphandlingskrav. Vi ska bidra så mycket vi kan för att åkerinäringens behov tas om hand i det arbetet.

Text: Mats Hellström
Foto: Istockphoto.com, Mats Hellström
Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 2 2025. Se här för prenumeration på magasinet.
 

Trafikverkets åtgärder
Beredskapsplan vinter
– Vinteruppstartsmöte med entreprenörer
– Rutin för besvärligt väderläge
– Rutin för lägesbild
Tillfälligt arbetssätt för kortflytt av fordon
– Säkerställer möjlighet att undanröja fordon för att upprätthålla framkomlighet
Stärkt operativ förmåga och ledning
– Inom Trafikverkets underhållsorganisation
– Inom regionala ledningar
– Genom översyn av funktionen ”tjänsteman i beredskap”
Förbättrad kommunikation
– Utåt mot trafikanterna
– I form av samarbeten med andra aktörer såsom blåljusmyndigheter, kommuner, länsstyrelser och SMHI