Ny dataakt skyddar äganderätten till fordonsdata
EU-parlamentet har godkänt Dataakten, som bland annat reglerar användningen av fordonsdata. Därmed har lagen tagit ytterligare ett steg mot att bli verklighet.
– Jag välkomnar verkligen EU-parlamentets godkännande. Det är första steget mot att fordonsägarna ska få rätt till all den data som deras egna fordon genererar, säger Sveriges Åkeriföretags chefsjurist Petra Eklund Åhlström
Det första förslaget till Dataakten presenterades av EU-kommissionen för drygt ett år sedan. Förslaget innehåller ett horisontellt regelverk för vem som kan använda och få åtkomst till data som genereras i näringslivets alla sektorer. Det finns likheter mellan Dataakten och EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation) som skyddar personliga data om individerna, säger Petra Eklund Åhlström som är chefsjurist på Sveriges Åkeriföretag. Dataakten reglerar användningen av den data som genereras och används inom näringslivet, medan GDPR reglera användningen av persondata.
Genom att EU-parlamentet har godkänt Dataakten har en viktig etapp i lagstiftningsprocessen passerats. Nästa steg är att ministerrådet godkänner förslaget innan de avslutande förhandlingarna äger rum.
För åkeriföretagen är en nyckelfråga att fordonsägarna tydligt får rätten till all den data som genererats i de egna fordonen, understryker Petra Eklund Åhlström. Det innebär att ingen ska kunna begränsa eller censurera data från den egna bilen om man exempelvis väljer att byta från en fordonsreparatör till en annan. Det kan också handla om data från transportledningssystem eller navigationssystem. Fordonsägarna ska alltid ha rätten att bestämma med vem man vill dela data och för vilket syfte.
Petra Eklund Åhlström säger att en fördel med förslaget är att det är ett första initiativ för att definiera vilka typer av data som ingår. De definitionerna kan sedan användas när fordonsägare tecknar avtal med leverantörer av olika produkter eller datalagringstjänster.
Ett av syftena med Dataakten är att jämna ut den avtalsmässiga obalans som finns mellan å ena sidan användarna, som är de företag som genererar data, och å andra sidan produktföretagen som lagrar data och ofta vill bearbeta dessa data och använda på olika sätt. Dataakten gör att parterna kommer kunna sluta avtal på en mer jämlik nivå.
– Dataakten är en övergripande lag och berör företag i alla branscher. Den kommer så småningom att kompletteras med sektorspecifika lagar, säger Petra Eklund Åhlström.
Före halvårsskiftet 2023 väntas ett förslag till en EU-lag om fordonsdata som bygger vidare på Dataakten. Förslaget kallas ”Access to in-vehicle data, function and resources”. Den omfattar både lätta och tunga fordon.
Sveriges Åkeriföretag har sedan länge hävdat fordonsägarnas rätt till all data som genererats av de egna bilarna, i enlighet med hur Dataakten nu har formulerats. Åsikten lyftes bland annat fram i ett remissvaret till en statlig utredning om självkörande fordon som kom för fem år sedan. Alla driftdata bör tillhöra ägaren och användaren av fordonet, fastslog Sveriges Åkeriföretag då.
– Fråga om självkörning ställer frågan om fordonsgenererade data på sin spets. En självkörande lastbil kommer att hantera ett enormt flöde av data, säger Petra Eklund Åhlström.
Men det finns fler områden där frågan om hantering av fordonsdata är aktuell. Nu senast gäller det exempelvis miljöanpassning av förbränningsmotorer. SÅ har helt nyligen lämnat ett remissvar på Euro 7-kraven som ska gälla för tunga fordon från 2027.
I förslaget som gått ut på remiss sägs att bilarna ska kunna överföra data från föroreningsgivare och avgasflöde ”även i samband med trafiksäkerhetsprovningar och tekniska vägkontroller”. Sveriges Åkeriföretag avstyrker detta. Felkoder från system för omborddiagnos och -övervakning bör ”inte ligga till grund för underkännande vid besiktning av fordon eller begränsa användning och körbarhet av fordonet, utan snarare vara en vägledning för servicepersonal att analysera behovet av service och underhåll”, fastslår branschorganisationen. I remissvaret återupprepas också principen om fordonsägarnas rätt att bestämma vilken data som får delas, med vem och för vilket syfte.
Ytterligare områden där frågan om användningen av fordonsdata är avgörande är exempelvis diskussionen om geofencing eller geostaket där positionsdata från bilen är en förutsättning, frågan om godsinformation och digitala fraktsedlar (EFTI, Electronic Freight Transport Information) och intelligenta transportsystem (ITS) som innefattar digital infrastruktur längs vägarna. Det handlar bland annat om system för vägsäkerhet, parkeringsplatser och nödsamtal.
Text: Mats Udikas
Foto: Istockphoto.com, Ryno Quantz
Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 2 2023.
