Intermodalitet till frukost i riksdagen
På torsdagen arrangerades ett frukostmöte om transporter i riksdagen, på initiativ från fyra branschorganisationer. Riksdagsledamöter fick där ta del om tankar och insikter om vad som krävs för att Sveriges transportsystem ska bli mer effektivt.
På initiativ från Svensk Sjöfart, Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Transportindustriförbundet hade riksdagsledamöterna Ulrika Heie (C), Sten Bergheden (M) och Gunilla Svantorp (S) bjudit in till ett frukostseminarium i riksdagshuset. Syftet var att få fler riksdagsledamöter att bredda sin syn på transporter och förstå vinsten i att fokusera på effektivitet i transportsystemet. Ulric Långberg, samhällspolitisk chef, representerade Sveriges Åkeriföretag tillsammans med vd Oscar Hyléen och ordförande Mikael Nilsson. Han menar att ämnet knappast är kontroversiellt, men snårigt och trögrörligt och att det är viktigt att fler får bättre kunskap om fördelarna med att satsa på effektivitet.
Vad är det som krävs för att transporterna ska bli mer effektiva?
– Det är många delar i det här. Längre, större och tyngre ekipage är en del. Fler omlastningsplatser och logistiknoder en annan, och att man för in transporteffektivitet och modalitet i upphandlingar en tredje. Ett ytterligare problem är att regelverket ibland sätter krokben för intermodalitet och effektivitet. ADR-transporter, alltså farligt gods, har olika regelverk beroende på om det går på vatten, land eller luft. Det beror till stor del på att förutsättningarna och riskerna för transporterna är olika, men jag tror att det skulle kunna gå att förenkla och samköra regelverket mer på vissa punkter.
Vad är då hindren, varför händer det så lite i den här frågan?
– Kunskap och ointresse kanske är en del, liksom moderna krav på just in time-leveranser. Men det finns också verkliga utmaningar. En sådan är tillförlitligheten, ska man använda järnvägen i en intermodal kedja så behöver tågen komma i tid. Är man osäker på om de gör det så är det ett skäl att använda lastbil hela vägen i stället. Nu har både väg och järnväg fått mer pengar för underhåll och utveckling, men det kommer att ta tid innan vi har återställt tillförlitligheten för järnvägen.
Hur skulle man redan nu kunna förbättra nyttjandet av intermodala lösningar?
– Standardisering är en sak. För 15 år sedan var trailern oftast lyftbar, men nu är det ganska få som är det eftersom speditörerna hellre anlitar billiga utländska åkerier som kör hela sträckan. Kan vi börja använda lastbärare som kan ta olika typer av gods och flyttas mellan olika transportslag så skulle vi få bättre flexibilitet och effektivitet i systemet och samtidigt motverka lönedumpning och annan form av osund konkurrens. Om man i upphandlingar ställer krav på att använda standarder för intermodalitet och kraftigt ökar kontrollverksamheten på väg så blir också de här billiga vägtransporterna mindre attraktiva.
Finns det någon ljusning?
– Eurovinjettsystemet kommer att läggas ner, och det kan öppna för bättre tillsyn genom transpondrar och en ny typ av vägavgifter som kan ge en bättre bild av var fordonen rör sig och var resurserna ska sättas in. Det kommer nog också leda till att färre kan smita undan betalning, vilket jämnar ut spelreglerna lite. Och så hoppas vi förstås att politikerna får upp ögonen för den här frågan. Ska vi klara urbaniseringen och ökade godsmängder så måste vi bli effektivare. Det är även viktigt med effektiva och flexibla transporter ur hållbarhetssynpunkt eftersom det ger mindre utsläpp. Allt handlar inte om fordonen, även själva logistiken måste vara hållbar.
Mats Hellström
Chefredaktör
010-510 54 45
mats.hellstrom@akeri.se