Svenskarna: Kriget i Ukraina och energipriserna bör påskynda den gröna omställningen

55 procent av svenskarna tycker att kriget i Ukraina och de höga energipriserna är skäl att påskynda omställningen mot grönare lösningar. Ännu fler, 74 procent, menar att jorden kommer att gå mot en global katastrof om vi inte drastiskt minskar vår energiförbrukning och varukonsumtion under de kommande åren. 63 procent är för en hård beskattning av mycket förorenande varor och tjänster, såsom stadsjeepar och lufttransport. 60 procent tycker också att man på något sätt bör indexera energipriserna för hushållen så att elen blir dyrare ju mer man använder.

EIB har genomfört sin klimatundersökning i alla 27 EU-länder och i just frågan om hur energipriserna och Ukrainakriget bör påverka omställningen ligger Sverige faktiskt i det nedre skiktet när andelen som är positiva till att omställningen påskyndas rankas. Kroatien är det land där befolkningen är mest positiv till att ytterligare påskynda omställningen mot bakgrund av kriget och energipriserna. Där svarar fler än 80 procent ja på frågan. På plats två, tre och fyra hittar vi Italien, Ungern och Cypern. Att så pass många svarar ja i dessa länder behöver dock inte betyda att befolkningen är mer positiv till klimatåtgärder, utan kan också bero på att de är starkt beroende av fossil energi och först nu upplever ekonomiska problem med beroendet. Det kan också bero på att länder som Sverige, Tyskland och Finland, som ligger långt ner i listan, har en befolkning som redan tidigare är positivt inställda till grön omställning och inte i samma höga grad tycker att kriget och priserna i sig gör en nämnvärd skillnad för omställningsprocessen.

EIB har även mätt vilka utmaningar som folket i de olika länderna ser som de största just nu. Förra året toppade covid-19-pandemin listan för Sverige, medan det i år är ökade levnadskostnader. 52 procent anger detta som den största utmaningen, klart högre än EU-snittet på 36 procent.  Klimatförändringarna ligger fortsatt högt och 58 procent av svenskarna anger att de märker av klimatförändringarnas effekter i sin vardag. 73 procent tycker också att Sverige agerar för långsamt i klimatarbetet, men 43 procent tror ändå att vi kommer att lyckas med att drastiskt minska våra koldioxidutsläpp till 2030 ­– en punkt där vi har lite mer självförtroende än EU:s snittmedborgare. 44 procent av svenskarna tycker också att energiskatten bör sänkas, medan pristak på olja, gas och kol är populära åtgärder hos bara 20 procent av de svarande.

Om EIB:s klimatundersökning
Undersökningen är den femte i sitt slag och har utförts av undersökningsföretaget BVA på uppdrag av Europeiska Investeringsbanken (EIB). 28 000 personer har deltagit i undersökningen som genomfördes i augusti, med ett urval av personer från 15 års ålder och uppåt.