Historisk infrastrukturproposition presenterades

I förra propositionen som kom 2020, gällde åren 2022–2037 var beräknad i 2021 års priset vara ramen för satsningarna 799 miljarder kronor. Omräknat till 2025 års priser, vilket den nya propositionen grundar sig på, är detta 968 miljarder kronor. Det nya ramförslaget är 1171 miljarder kronor, vilket alltså innebär drygt 200 miljarder, eller 21 procent, mer än tidigare ram. Inräknat de så kallade förvaltningsanslagen in så blir ökningen ännu högre, drygt 260 miljarder eller 27 procent. Dessa medel har tidigare räknats med i ramen.

Det är alltså en kraftigt ökade satsning det handlar om. Regeringen har även tidigare beskrivit att ett huvudfokus är att ta itu med den underhållsskuld för väg och järnväg som tillåtits växa under decennier.

– Nu bryts den destruktiva trenden att slarva med underhållet, sa infrastrukturminister Andreas Carlson under torsdagens presskonferens.

Av investeringarna går 210 miljarder till drift och underhåll av järnväg, 354 miljarder till drift och underhåll av vägar och 607 miljarder till utveckling av infrastrukturen. Den överlägset största ökningen jämfört med förra planen är drift och underhåll av väg som går upp hela 48 procent.

Regeringen gör också en förändring i hur man räknat genom att nu inkludera förvaltningsanslagen till Trafikverket i den totala ramen. Dessa har tidigare legat vid sidan om.

Finansminister Elisabeth Svantesson sa i sitt anförande att satsningarna hänger ihop med regeringens fokus på tillväxt i senaste budgetpropositionen och finansministern understrykte att många av dessa åtgärder är samhällsekonomiskt lönsamma att genomföra. Regeringen ämnar också stärka arbetet med kostnadskontroll och produktivitet, och upphandlingarna ska ses över.

– Skattebetalarna ska veta att de pengarna som nu satsas gör det på bästa sätt och de ska inte försvinna på fördyringar som är helt orimliga, sa Elisabeth Svantesson.

Regeringen öppnar också för nya finansieringsformer, vilket skulle kunna innebära privat kapital. Elisabeth Svantesson nämnde några exempel som skulle kunna vara intressanta: Malmbanan, dubbelspåret Luleå-Boden samt Östlig förbindelse. Hittills har bara ett fåtal projekt i Sverige finansierats och drivits kommersiellt, såsom Öresundsbron och Arlandabanan.

Övriga ämnen som togs var ERTMS, signalsystemet för järnvägen, där regeringen vill öka takten på genomförandet. Det nya målet för fullständig implementering är 2042, jämfört med tidigare beräkningen på 2070 som baseras på nuvarande utbyggnadstakt. Andra fokusområden är möjliggörandet av längre och tyngre fordon, där man vill ha ett ökat fokus på utbyggnaden av BK4-nätet ska öka. Den övre beloppsgränsen för så kallade trimningsåtgärder ska också höjas från 100 till 150 miljoner. Det innebär att Trafikverket själva kommer att kunna ta snabba beslut om att genomföra större underhållsarbeten. Även regionerna får en höjd gräns, från 50 till 75 miljoner kronor.

Nästa steg är att riksdagen ska fatta beslut om att anta propositionen. Därefter ska ett förslag till ny nationell plan tas fram av Trafikverket, samtidigt som regionerna tar fram länsplaner. Den ska sedan godkännas av riksdagen. Detta kommer att ske under första halvåret 2026.

”Det blir mer pengar till infrastruktur, och mer infrastruktur för pengarna”, sammanfattade Andreas Carlson den nya propositionen.

Den nya propositionen är en länge efterlängtad present till den svenska åkerinäringen.

– Sveriges Åkeriföretag ser positivt på den utökade budgetramen för infrastruktur och den ökade satsningen på underhåll, även om den fortfarande utgår från en låg nivå. Det är ett steg i rätt riktning, men behoven överstiger fortfarande budgetramen i propositionen, säger Oscar Hyléen, vd på Sveriges Åkeriföretag.

Transportföretagen ser positivt på regeringens intresse för alternativ finansiering.

– Sverige är inte färdigbyggt utan tvärtom finns enorma behov av nyinvesteringar i flera delar av landet. Alternativ finansiering kan öka innovationen, förbättra kostnadskontrollen och effektiviteten i olika infrastrukturprojekt, säger vd Marcus Dahlsten.

Investeringar under 2026–2037
Drift och underhåll järnväg: 210 mdkr (+ 5 %)
Drift och underhåll väg: 354 mdkr (+ 48 %)
Utveckling av infrastrukturen: 607 mdkr (+ 15 %)
Total ram: 1 172 mdkr (+ 21 %)
Förvaltningsanslag: 59 mdkr
Total ram inkl. förvaltningsanslag: 1 230 (+ 27 %)