CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive
CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive, är ett EU-direktiv som syftar till att stärka och harmonisera kraven på hållbarhetsrapportering för företag och därmed öka tillgången på tillförlitlig och jämförbar information avseende företags hållbarhetsprestanda. Rapporteringen är också tänkt att bidra till att styra in kapital mot hållbara investeringar samt underlätta hanteringen av finansiella risker som följer av klimatförändringar och brister i sociala förhållanden.
ESRS, European Sustainability Reporting Standards, är en serie standarder som utvecklas för att stödja implementeringen av CSRD. Dessa standarder fastställer gemensamma riktlinjer och metoder för att rapportera olika aspekter av hållbarhet, såsom miljöpåverkan, socialt ansvar och bolagsstyrning och gör hållbarhetsrapporteringen mer enhetlig och jämförbar.
Vilka omfattas av direktivet?
Direktivet kommer stegvis att inkludera fler företag. När ett företag är skyldigt att rapportera och omfattningen av rapporteringen påverkas av företagens storlek:
1 juli 2024 (rapportering 2025)*
Stora företag av allmänt intresse som redan idag omfattas av direktivet om icke-finansiell rapportering och har över 500 anställda.
1 januari 2025 (rapportering 2026)*
Andra stora bolag och koncerner som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller minst 2 av 3 kriterier:
- fler än 250 anställda;
- mer än 550 miljoner kronor i omsättning; eller
- mer än 280 miljoner kronor i balansomslutning.
Januari 2026 (rapportering 2027)*
Börsnoterade små och medelstora företag. Börsnoterade företag som under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren överskridit gränsvärdena i åtminstone två av de tre kriterier:
- fler än 10 anställda;
- mer än 8 miljoner kr i omsättning; eller
- mer än 4 miljoner kr i balansomslutning.
För små och medelstora börsnoterade företag kommer mindre omfattande hållbarhetsinformation att behöva rapporters. Frivilliga standarder kommer också att tas fram för små- och medelstora företag som inte är börsnoterade.
Även om ett företag inte direkt omfattas av rapporteringskraven så kommer de flesta företag på ett eller annat sätt indirekt påverkas via ökade krav från berörda transportköpare.
* Lagrådsremiss, nya regler om hållbarhetsrapportering, 20240215
Kartläggning av företagets verksamhet och värdekedjor
Enligt CSRD ställs det krav på att företag måste beakta hållbarhetsaspekter i hela sin värdekedja när de gör sin hållbarhetsrapportering. Hänsyn ska tas till miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning.
Dubbel väsentlighetsanalys
En central del av hållbarhetsrapportering enligt CSRD och ESRS är den dubbla väsentlighetsanalysen som ska innehålla information om hur företaget påverkar sin omgivning men också hur företaget påverkas av omgivningen. Konsekventiell väsentlighet definierar företagets positiva eller negativa påverkan på människor eller miljö. Finansiell väsentlighet redogör för hur externa hållbarhetsaspekter kan påverka bolagets finansiella ställning. En dubbel väsentlighetsanalys består av flera delsteg:
- Kartlägg och skapa förståelse för företagets värdekedja.
- Identifiera relevanta intressenter som påverkas av eller som kan påverka företagets verksamhet.
- Genomför intressentdialoger för att för att öka förståelsen för vart företagets största påverkan finns.
- Skapa en bruttolista på potentiellt väsentliga konsekventiella och finansiella aspekter.
- Värdering och tröskelsättning. Utvärdera påverkan, risker och möjligheter för de olika potentiella väsentliga aspekterna utifrån sannolikhet och allvarlighetsgrad. Sätt därefter lämpliga tröskelvärden för att besluta vilka aspekter som är att betrakta som väsentliga.
- Redovisa de väsentliga hållbarhetsaspekterna enligt ESRS-standarderna.
Redovisning
Hållbarhetsrapporten ska vara en del av förvaltningsberättelsen och följa strukturen för redovisning enligt ESRS-standarderna. Informationen ska redovisas digitalt i maskinläsbart format och tredjepartsgranskning är obligatoriskt.
