Transporträtt
När vi talar om transporträtt så menar vi reglerna kring när någonting händer med gods som transporteras av ett åkeriföretag. Det kan röra sig om antingen skadat, minskat eller förlorat gods, men även när åkeriföretaget av olika anledningar hamnar i dröjsmål med godsets utlämnande. Området är dels reglerat i en unik för transportbranschen unik lagstiftning – lag om inrikes vägtransport – men även internationellt genom den s.k. CMR-konventionen. Transporträtten är unik på så sätt att den inte alltid följer vad som normalt gäller enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler. Transportören har ett begränsat ansvar för godsets värde vid minskning, skada och förlust men även ett begränsat ansvar när det kommer till dröjsmål. Därtill innehåller lagstiftningen särskilda bestämmelser vad gäller t.ex. preskription och preklusion.
Eftersom regelverket innehåller en hel del bestämmelser som är unika för just åkerinäringen kan det vara lätt att göra fel som åkeriföretag när åkeriet har att ta ställning till rättsliga krav från kunder som grundar sig i att gods skadats, förlorats, minskats eller levererats för sent. Det kan även leda till skadade affärsrelationer om inte åkeriet och kunden är överens och införstådda med riskerna vid en transport och vilka ersättningsnivåer som kan komma att bli aktuella.
Sveriges Åkeriföretags juridikavdelning företräder regelbundet medlemmar i tvister som gäller transporträtt. Vi har även tagit fram allmänna bestämmelser likt Alltrans 2007 och BULK 20 för att stödja våra medlemmar i transporträttsliga frågor. Våra jurister är samtliga specialiserade inom området vilket får sägas vara unikt i Sverige och vi bistår självklart även med rådgivning över e-post och telefon i frågor relaterade till området.
Vanliga frågor
Här finner du vanligt förekommande frågor angående transporträtt.
Vilken ansvarsbegränsning finns när transportören är i dröjsmål med godsets utlämnande?
Om det gäller en inrikes vägtransport och inget annat är avtalat är fraktförarens ansvar till följd av dröjsmål med godsets utlämnande begränsat till fraktens belopp.
Vilken ansvarsbegränsning finns för transportören om godset går förlorat eller minskas?
Om det gäller en inrikes vägtransport och inget annat är avtalat är fraktförarens ansvar till följd av minskning eller förlust begränsat till 150 kronor per kilo av det förlorade eller felande godsets bruttovikt.
Kan transportören aldrig gå helt fri från ansvar när det gäller förlorat, minskat eller skadat gods?
Huvudregeln är att transportören har ett s.k. strikt ansvar för godset under dess befordran. Lagstiftningens syfte bygger på ett sådant synsätt för att tillförsäkra varuägaren någon form av säkerhet för godset under transporten. Lagstiftaren har ansett det lämpligt att det strikta ansvaret ska bäras av transportören under själva transporten i och med att det förenats med begränsningar som 150 kr/kg eller 8.33 SDR/kg för godsets värde och fraktens kostnad för försening.
Under vissa omständigheter kan dock transportören gå helt fri från ansvar. Främst gäller detta:
-
När godset skadas/förloras/minskas med anledning av anvisningar från avsändaren (dvs. den som beställt transporten) eller avsaknad av sådana anvisningar (ex. speciell typ av gods som kräver att särskilda åtgärder vidtas).
-
Om det är till följd av godsets bristfälliga beskaffenhet
-
Om det beror på förhållande som transportören ej kunnat undvika eller förebygga.
Tredje punkten är en s.k. force majeure-klausul och avser naturkatastrofer eller liknande händelser, jämför med engelskans ”Acts of god”. Händelsen i sig ska alltså vara omöjlig att förutse, exempelvis askmolnsincidenten över Island. Stöld är exempelvis en sådan händelse som går att förutse och förebygga vilket inte omfattas av denna ansvarsfrihetsgrund.
Vad krävs för att sätta ansvarsbegränsningarna ur spel – När måste jag betala godsets faktiska värde och eventuella följdskador?
Ansvarsbegränsningarna enligt ovan kan sättas ur spel om transportören förfar grovt vårdslöst. Det innebär att transportören kan bli ersättningsskyldig gentemot avsändaren för godsets faktiska värde men även för andra förluster som avsändaren lider exempelvis kostnader för försenad leverans m.m.
I Sverige finns begränsat med avgöranden på området och en bedömning får oftast ske genom att samtliga omständigheter i det enskilda fallet avgör huruvida transportören förfarit grovt vårdslöst eller inte. Som exempel kan nämnas att transportör vars förare förstörde godset genom att köra in i en viadukt med höjdbegränsning som var klart skyltad, inte utgjorde grov vårdslöshet. Ribban har därmed lagts väldigt högt av Högsta domstolen i Sverige.
För att undgå fullt ansvar vid fråga om stöld talar internationella domstolsavgöranden för att transportören har en långtgående skyldighet att följa avsändarens anvisningar vad gäller tillåtna parkeringsplatser, säkerhetsutrustning på parkeringen (kameror, stängsel m.m.) vid stöldbegärligt gods. Har transportören missat detta kan det medföra fullt ansvar för transportören.
Måste fraktsedel upprättas vid inrikestransport?
Nej, det finns inte ett uttryckligt krav att en fraktsedel ska finnas vid en inrikestransport. Det finns dock många fördelar med att upprätta en, då den får bevisverkan i händelse av tvist. Om någon av parterna kräver att en fraktsedel ska upprättas, ska enligt lagen en fraktsedel också upprättas.
Här finner du fler vanligt förekommande frågor och svar som kan vara till hjälp för dig som åkeriföretagare.
Kontakta oss
Ring Sveriges Åkeriföretag: 010 – 510 54 00
Petra Eklund Åhlström
Chefsjurist
petra.eklund.ahlstrom@akeri.se
010-510 54 31
Fredrik Engström
fredrik.engstrom@akeri.se
010-510 54 32
Fredrik Schroeder
fredrik.schroeder@akeri.se
010-510 54 34
Sandra Popovic
sandra.popovic@akeri.se
010-510 54 33
Daniel Botéus
daniel.boteus@akeri.se
010-5105474
Vägtransporträtt
Transportörens ansvar regleras i tre regelverk, vägtransportlagen (VTL), CMR-konventionen och CMR-lagen (som kompletterar CMR-konventionen).
Bestämmelserna har till syfte att åstadkomma en enhetlig reglering av vissa centrala frågor om rättsförhållandet mellan fraktförare och lastägaren rörande avtal om landsvägsbefordran av gods. VTL respektive CMR-konventionen tillämpas beroende på om det är en inrikes vägtransport eller en gränsöverskridande transport.
Förutsättningarna för att ett fraktavtal ska föreligga är att transporten:
- Avser gods
- Utförs med fordon på väg
- Sker mot betalning
Det krav som skiljer VTL och CMR är om avsändarorten och mottagningsorten är belägna i Sverige eller inte. Ska transporten, som det angivits i fraktavtalet, utföras endast mellan eller inom orter i Sverige är VTL tillämplig. Det spelar ingen roll om transporten passerar landsgränserna. En transport som exempelvis passerar en nordisk gräns är fortfarande en inrikestransport om avsändningsorten och destinationsorten är belägna i Sverige. Om transporten enligt avtalet ska ske mellan en avsändningsort i Sverige och en destinationsort i ett annat land, där åtminstone ett av länderna har anslutit till konventionen, är CMR tillämplig.
Observera att brevbefordran, begravningstransporter och befordran av flyttsaker inte omfattas av VTL och CMR.
VTL är tvingande i den bemärkelsen att dess bestämmelser i princip inte får åsidosättas genom avtal som är till nackdel för transportkunden (avsändare eller mottagare) om inte godsets eller befordringens ovanliga art eller andra särskilda omständigheter gör det skäligt. Däremot är det inget hinder mot att transportören tar på sig förpliktelser som går utöver vad som gäller enligt lagen. CMR går ett steg längre och är tvingande åt “båda håll”. Detta betyder att bestämmelser i princip inte får åsidosättas genom avtal varken till nackdel eller fördel för uppdragsgivaren (normalt avsändare eller mottagare).
Transportören har ansvar för anställd eller annan, som han anlitar för transporten. Förutom anställd kan det vara fråga om medhjälpare. Om dessa orsakar en skada blir transportören ansvarig gentemot transportkunden.
