Vägstandarden har blivit sämre enligt svenskarna

Andelen som upplever att vägarnas skick inte eller i låg utsträckning blivit sämre under samma period uppgår till kring 25 procent. Nästan 20 procent har ingen uppfattning i frågan.

Enligt undersökningen upplever också 61 procent att skicket på vägarna är som sämst i glesbygd, nästan tre gånger fler än de som upplever att det är som sämst i eller i närheten av städerna. Av de många problem som en bilist kan uppleva längs vägen så är en obekväm resa på grund av exempelvis gupp på vägen den vanligaste orsaken till missnöje. Knappt en tredjedel anser också att vardagen påverkas negativt av den det skick vägarna är i.

– Våra vägars skick är inte bara en fråga om infrastruktur, det är en rättvisefråga. För att hela landet ska leva är ett fungerande vägnät avgörande. Svenskarnas uppfattning om våra vägars tillstånd är ett kvitto på att det nuvarande vägunderhållet inte lever upp till behoven, säger Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

Jämtlänningarna uppger sig ha sämst vägar, tätt följt av Norrbottens län och Gävleborgs län. Glesbygdslänen är också i topp på frågan om hur viktigt underhållet av vägarna är. Bland de svarande från Västernorrland anser samtliga att det är ganska eller mycket viktigt.

Enligt Transportföretagens årliga analys över de statliga vägarnas tillstånd så var 35 procent av Sveriges statliga vägar i mycket dåligt, eller dåligt, skick under 2023.

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Verian (tidigare Kantar Public) på uppdrag av Transportföretagen 15 februari–23 februari 2024.