”Utred en avståndsbaserad skatt för vägtrafiken”

Transportsektorn är inne i en snabb förändringsprocess. Globala trender som elektrifiering, ökad användning av icke-fossila bränslen, energieffektivisering, automation, digitalisering och nya affärsmodeller kan innebära en förbättrad infrastruktur som ger oss helt nya möjligheter i framtiden. Det anser Peter Svensson som är ansvarig för infrastrukturfrågor på Sveriges Åkeriföretag.

– Men förändringarna och klimatomställningen med allt fler eldrivna bilar ställer nya krav på beskattningen av vägtrafiken. Idag har drivmedelsskatterna en viktig roll för finansieringen av infrastrukturen. Men nu behöver hela skattesystemet förändras i grunden, konstaterar han.

Idag möter vägtransportsektorn och vägtrafikanterna ett lapptäcke av skatter och avgifter. Befintliga skatter och avgifter justeras av staten och nya införs, utan något övergripande perspektiv. De staplas på varandra.

Ofta är även syftena med skatterna otydliga. Är de främst avsedda att vara en intäktskälla för statskassan eller är de tänkta att styra vårt beteende i en viss önskad riktning? Den otydligheten gör det svårt att utvärdera deras effekter.

Att det europeiska systemet med vägavgifter, den så kallade Eurovinjetten, kommer att tas bort eller förändras är ytterligare ett skäl att förändra det svenska systemet med trafik- och fordonsskatter.

Grundförutsättningarna för en ny vägtrafikskatt är enligt Peter Svensson att den ska vara avståndsbaserad och att den ska ersätta alla dagens vägtrafikrelaterade skatter och avgifter.  Viktigt är också att skattenivån inte är högre än samhällets faktiska kostnader för biltrafiken. En ny vägtrafikskatt måste också riktas till alla fordon som använder vägarna, svensk yrkestrafik, privata fordon och fordon från utlandet.

 – Förra året presenterades en utredning som tog upp frågan om ett nytt skattesystem baserat på vägtullar, säger Peter Svensson.

Han syftar på betänkandet ”Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system” (SOU 2022:13).

– Men den hade flera svagheter. Direktiven var alldeles för avgränsade och saknade en helhetssyn på vägtrafikens skatter och avgifter. Utredningen angav inte heller några nivåer på avgifterna, vilket betydde att man inte kunde bedöma konsekvenserna av förslaget.

Peter Svensson konstaterar också att utredningen hade fokus på miljöstyrning, något som Sveriges Åkeriföretag inte anser behövs, eftersom det redan finns en rad miljöstyrande åtgärder på plats.

– Miljöanpassningen av fordonen sker snabbt genom andra styrmedel. Det är olika Euroklasser på motorerna, fordonets vikter och dimensioner, ledningssystem, koldioxidskatt för att bara ta några exempel. Dessutom har EU redan planer på att inkludera vägtrafiken i sitt system för handel med utsläppsrätter.

– Innan ett nytt skattesystem har hunnit införas har de flesta äldre motorer ersatts av Euro VI-motorer, samtidigt som många andra fordon har elektrifierats.

En viktig del som saknades i utredningen var alltså förslag på nivån för vägtullarna. Det är nödvändigt för att man ska utvärdera förslaget på ett seriöst sätt, menar Peter Svensson. Statens intäkter av fordonsskatterna får inte överskrida samhällets faktiska kostnader för biltrafiken.

Peter Svensson ger dessutom fyra förslag som en kommande utredning om en framtida avståndsbaserad fordonsskatt skulle behöva undersöka närmare:

• En ny avståndsbaserad fordonsskatt behöver avspegla att bara omkring 25 procent av underhållskostnaderna för vägarna uppstår på grund av trafiklasten, enligt Trafikverkets bedömning. Det är dubbslitage, höga bruttovikter och axellaster. 75 procent av kostnaderna för drift och underhåll av vägnätet består av tidsberoende kostnader. De uppstår på grund av klimat, dränering, tjäle med mera.

• Ett kommande nytt skattesystem bör gälla både statliga och kommunala vägar för att minimera problemen med smittrafik. Det skulle betyda en differentierad avgift så att det exempelvis kostar mer att köra i tätort.

• Den avståndsbaserade avgiften bör också utformas så att den stärker svensk åkerinärings konkurrenskraft gentemot utländska åkeriföretag som kör godstransporter i Sverige. Rent konkret innebär det bland annat att släp och påhängsvagnar bör undantas från beskattning eftersom de effektiviserar vägtrafiken och minskar utsläppen totalt sett.

• Dagens färdskrivare har många avancerade funktioner och skulle kunna användas för att leverera beskattningsunderlaget för lastbilar och andra yrkesfordon.
 

Text: Mats Udikas
Foto: Istockphoto.com, Ryno Quantz
Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 5 2023.

15 olika skatter på vägtrafiken
Staten och kommunerna får in närmare 100 miljarder kronor om året på skatter och avgifter från vägtrafiken, beräknar myndigheten Trafikanalys. (År 2017 var intäkterna 93 miljarder). Då ingår både yrkestrafiken och privatbilisterna.
Över 60 procent var intäkter från olika energiskatter, 4 procent var vägavgifter. Trafikanalys har listat 15 olika skatter och avgifter som tas ut av vägtrafikanterna.

Energiskatter
Koldioxidskatter på oljeprodukter
Energiskatt på oljeprodukter
Energiskatt på bensin
Koldioxidskatt på bensin
Moms på drivmedel till privatbilister
Fordonsskatt
Vägavgifter
Trängselskatt i Stockholm och Göteborg
Broavgifter i Motala, Sundsvall och Svinesund
Eurovinjett, svenska och utländska lastbilar
Övrigt
Moms på nya privata bilar
Moms på personbefordran
Skatt på försäkringspremier
Avgifter till Transportstyrelsen (körkort, vägtrafikavgift m.m.)
Staliga felparkeringsavgifter
Kommunal parkeringsavgift

Källa: Trafikanalys, Rapport 2018:15. Skatter, avgifter och stöd inom transportområdet – slutredovisning)