Trafikverket får kritik för nytt inriktningsunderlag

Publicerad

Planeringen styr inte mot uppsatta mål, prognoserna är missvisande liksom nyttovärderingarna och tilltron till mer effektiva transporter är för svag. Det är några av åsikterna efter att Trafikverkets nya inriktningsunderlag som ligger till grund för den kommande nationella infrastrukturplanen varit ute på remissvända.

Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.

– Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet, i ett pressmeddelande från 2030-sekretariatet.

Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. 2030-sekretariatet har sammanfattat kritiken i fem punkter:

  • Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
  • Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
  • Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
  • Basprognosen ifrågasätts
  • Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet

Exempelvis tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås, något som såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket istämmer i. Flera myndigheter infrågasätter också de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.

– Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven i stället för bilen som primärt färdslag, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.

2030-sekretariatet noterar att kritiken som framförs nu liknar den som framfördes när Trafikverket tagit fram sitt senaste inriktningsunderlag 2021.