Sverige i bottenligan för infrastruktursatsningar

Publicerad tors, 03/07/2024 - 21:09

Antalet kilometer järnväg per invånare minskade med 14 procent mellan 2005 och 2021 i Sverige. Stockholm, Skåne och Västra Götaland är bland de regioner i Europa som har haft den mest negativa utvecklingen av järnvägstätheten. Det visar en ny rapport från konsultföretaget Cowi. Även för landets motorvägar pekar siffrorna neråt.

Cowi har jämfört antalet kilometer järnväg i europeiska länder per miljon invånare. Genom att se hur detta mått utvecklats över tid (2005–2021) går det att jämföra satsningar på infrastruktur som gjort i olika länder och regioner. Sverige var under perioden ett av de länder som hade den mest negativa utvecklingen av järnvägstäthet (-14 procent).  

− Det visar tydligt hur satsningar på infrastrukturen i Sverige har varit otillräckliga under perioden. Dessutom vet vi att underhållet av befintlig infrastruktur varit bristfällig, säger Anders Wiktorson, vd på Cowi i Sverige.  

Rapporten jämför också utvecklingen av järnvägstäthet på regional nivå. I Skåne är minskningen -17 procent, i Västsverige -19 procent och i Stockholm -24 procent. Stockholmsregionen är på plats 130 av de 134 regioner som jämförts. Endast två svenska län (Västernorrlands och Jämtlands län) ligger i en region där antalet kilometer järnväg per miljon invånare ökat.

Under samma period har motorvägstätheten per capita minskat med hela 31 procent i Norra Mellansverige (Värmland-, Dalarnas- och Gävleborgs län), vilket är den allra svagaste utvecklingen i jämförelse med 117 europeiska regioner med motorväg. I Stockholmsregionen, som vuxit med en halv miljon invånare under perioden, har motorvägstätheten varit -11 procent, den femte svagaste utvecklingen av alla europeiska regioner i jämförelsen. 

Under tioårsperioden mellan 2013 och 2022 har Sverige spenderat ungefär 0,7 procent av BNP på infrastruktur. Enligt Konjunkturinstitutet låg nivån tidigare på en procent. Enligt Cowis rapport har Sverige under perioden investerat 170 miljarder kronor mindre på infrastruktur jämfört med om 1 procent av BNP hade fortsatt gå till underhåll och investeringar i transportinfrastruktur. Som jämförelse spenderades som mest 4 procent av BNP. Det var under mitten av 1960-talet när Sverige hade stora behov av att utveckla infrastrukturen.  

− Regeringen bör överväga ett tydligt mål i form av satsningar på infrastruktur som andel av BNP precis som är fallet med forskning och utveckling och försvaret, säger Anders Wiktorson. 

Sverige har tappat i infrastruktursatsningar, både vad gäller järnväg och motorvägar, enligt en rapport från konsultföretaget Cowi. Foto: Istockphoto.com