Stockholms nya miljözon granskas av EU

Det handlar om 20 kvarter, omkring 180 000 kvadratmeter, i ett område som sträcker sig mellan Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Hamngatan och Sveavägen. Startdatum för zonen är sista december i år och under 2025 ska man kunna ta nytt beslut om en utökning av zonen.

Kritik har förstås kommit, från transportbranschen, handeln och oppositionen. Men nu ska alltså EU-kommissionen göra en granskning för att se om beslutet strider från den fria rörligheten inom unionen. Det finns möjligheter till undantag för den fria rörligheten, om besluten tas för att skydda människors hälsa eller miljön. Frågan är alltså om EU kommer fram till att den kopplingen är tillräckligt stark.

Stockholms Stads trafikborgarråd, Lars Strömgren (MP), säger till Dagens Industri att man vill öka livskvaliteten i de centrala delarna och att ” Vi tror att förslaget snarare kommer att öka rörlighet för människor än att begränsa den”.

Kristfoffer Tamsons (M) som är oppositionsråd välkomnar granskningen och menar att besluten har forcerats fram utan analys och belagda nyttor.

”Med förbudszonen hotas den rörlighet som är mycket av själen i en stad och som ska gälla lika. Att försöka förbjuda resor och rörelser för vissa och inte för andra bryter uppenbart mot hur den fria rörligheten är tänkt att fungera”, säger han i intervjun.

Införandet av miljözon klass 3 i Stockholm vid årsskiftet kommer, om det blir av, bli det första i sitt slag. Stadens rödgröna styre har själva önskat att EU prövar beslutet, i en förhoppning om att det ska öppna vägen för fler städer runt om i Europa att införa liknande miljözoner.

Moderaterna är i sin tur positiva till att staden blir utsläppsfri till 2030 men vill åstadkomma det utan förbudszoner, genom att skapa bättre förutsättningar för att köra fossilfritt. Elektrifieringen går snabbt i Stockholm, men frågan är hur stadens vägar och gator skulle kunna bli helt fossilfria på sex år helt utan förbud.