Riksrevisionen underkänner tidigare regeringars energipolitik

Publicerad fre, 09/22/2023 - 10:43

Senfärdigt agerande, kortsiktighet och dåliga konsekvensanalyser. Det är några av Riksrevisionens slutsatser när tidigare regeringars energipolitik granskats.

Elsystemet är en grundbult för ett fungerande samhälle. En förutsättning för att elsystemet ska fungera är att det råder balans mellan produktion och konsumtion, och att det finns en fungerande överföring däremellan. Men tidigare regeringar och statliga myndigheter har inte genomfört åtgärder på ett tillräckligt effektivt sätt för att elsystemet ska utvecklas i linje med det övergripande målet för energipolitiken. Det konstaterar Riksrevisionen i en granskning av de fem politiska beslut som myndigheten anser ha haft störst inverkan på elsystemet.

Konsekvenserna av detta har varit negativa på flera punkter enligt granskningen. ”Ett exempel är höjningen av effektskatten 2015 som tillsammans med bland annat befintlig beskattning och låga elpriser bidrog till nedläggning av fyra kärnkraftsreaktorer, vilket försvagade transmissionsnätet. Beslutet baserades på oklar grund och i strid med befintlig kunskap. Ett annat är höjningen av energi- och koldioxidskatten för fjärrvärmeanläggningar, som ledde till produktionsnedläggningar och därmed effektbrist i flera storstäder.”, skriver Riksrevisionen, och pekar på låsta politiska överenskommelser som en delförklaring till agerandet.

– Konsekvensanalyser har ibland saknats helt och hållet. I andra fall har de inte använts för att förbättra utformningen av besluten eller för att hantera konsekvenser. Detta har bidragit till att de politiska besluten ofta präglats av kortsiktighet och bristande effektivitet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

När samhället nu elektrifieras måste elsystemet anpassas och byggas ut i en markant snabbare takt än hittills. Samtidigt som det redan finns ett stort reinvesteringsbehov i transmissionsnätet.

Riksrevisionen konstaterar därför att det är därför särskilt problematiskt att Svenska kraftnät inte har kunnat öka sina investeringar i transmissionsnätet i den takt som myndigheten själv har bedömt vara nödvändig. För att lyckas nå sina mål måste investeringsverksamheten nu expandera i en takt som är flera gånger högre än under de fyra senaste åren.

Det svenska elsystemet kunde ha varit betydligt bättre rustat för elektrifieringen av samhället, om tidigare regeringar tagit rätt beslut. Det är en av slutsatserna i Riksrevisionens granskning som presenterades tidigare i veckan.