Nya reduktionsplikten otillräcklig enligt remissinstanser

Från att ha sänkts till 6 procent vill regeringen nu alltså höja reduktionsplikten till 10 procent, och räkna med el. Syftet är att lättare nå ESR-målet, alltså det mål för minskning av utsläpp som EU-länderna förbundit sig till inom områden vägtransporter, arbetsmaskiner och jordbruk. Den 1 juli ska den nya plikten börja gälla enligt förslaget.

Höjningen är ett steg i rätt riktning menar många instanser, men det är inte tillräckligt.

– Drivkraft Sverige föreslår en kontinuerlig ökning av reduktionsplikten fram till 2030 med ett slutmål på 18–25 procent beroende på elektrifieringstakten och utformningen av plikten, säger exempelvis Åsa Håkansson, miljö- och produktspecialist på Drivkraft Sverige i ett pressmeddelande.

Hon säger också att det är ”problematiskt att förslaget saknar en konkret beräkningsmetod för elkrediternas bidrag till reduktionsplikten.” samt ”När det gäller förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung så behöver regeringen snarast presentera en konkret plan på hur Sverige ska uppfylla delmålet om 1 procent som finns i förnybartdirektivet.”

Sveriges Åkeriföretag är drar liknande slutsatser och pekar på vikten av förutsägbarhet för näringslivet. I branschorganisationens remissvar står det att ”Sveriges Åkeriföretag ställer sig bakom att reduktionsplikten höjs till 10 procent och ser positivt på att reduktionsnivåer sätts fram till 2030. Samtidigt anser vi att det saknas tydliga belägg för att de föreslagna nivåerna är tillräckliga för att nå Sveriges ESR-mål. Vi föreslår därför en successiv och förutsägbar höjning av reduktionsplikten fram till 2030 för att undvika risken för plötsliga, omfattande justeringar längre fram.”

Även Trafikverket och 2030-sekretariatet ställer sig frågande till hur alla mål ska nås utan höjda ambitioner framöver och Svenskt Näringsliv pekar på det bakvända i att dessutom öka skatten på fossilfria alternativ och sänka den på fossila alternativ, och att det kan hämma elektrifieringen av transporter.