Byggkonjunkturen: Svagt i söder, hett i norr

– Konjunkturen förblir stark i norra Sverige. Däremot är läget dystert i storstäder som Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, säger Emil Flodin, analytiker på branschorganisationen Byggföretagen.

Enligt Byggföretagens konjunkturprognos påbörjas byggnationen av 23 600 lägenheter och småhus under 2024. Boverkets behovsanalys visar att 67 300 nya bostäder behövs årligen till och med 2030.

– Bostadsunderskottet växer för varje år som nybyggnationen sjunker. Vi befinner oss i en syrefattig tillväxtmiljö som kväver bostadsmarknaden, säger Catharina Elmsäter-Svärd. vd för Byggföretagen.

De totala siffrorna hålls ändå uppe något av att investeringarna inom lokaler och anläggning går bättre. De offentliga investeringarna i lokaler prognosticeras öka med elva procent under 2023 och ytterligare två procent under 2024. Även anläggningsbyggandet dras upp av till exempel de gröna satsningarna i norra Sverige. De privata anläggningssatsningarna prognosticeras öka med nio procent under 2023 och ytterligare sju procent under 2024.  

Starkast är byggmarknaden i Norrbotten där investeringarna ökar med totalt 17 procent under prognosperioden till följd av omfattande satsningar inom industrin. I Stockholm minskar bygginvesteringarna med 22 procent. För Göteborg handlar det om minus 15 procent och i Malmö och Uppsala minus 20 procent.

– Vi ser ingen ljusning för bostadsbyggandet. Ränteläget behöver stabiliseras för att efterfrågan på nyproducerade bostäder ska komma tillbaka, säger Emil Flodin.

Den kraftiga minskningen av bostadsbyggandet riskerar att göra att många byggnadsarbetare lämnar sina jobb. Det kan pareras med offensiva satsningar på andra håll, menar Catharina Elmsäter-Svärd.

– Offentliga beställare bör redan i dag ges möjlighet att styra mer resurser till upprustning av VA-system, elnät och annan infrastruktur. Det håller i gång byggbranschen när bostadsbyggandet sjunker, säger Catharina Elmsäter-Svärd.