Rekord för svensk produktion av biodrivmedel

Publicerad ons, 05/15/2024 - 15:45

Sänkningen av reduktionsplikten som infördes den 1 januari 2024 beräknas minska efterfrågan av biodrivmedel för vägtransporter i Sverige med cirka 1,6 miljoner kubikmeter under 2024. Samtidigt fördubblas kapaciteten att producera biodrivmedel nu när två nya stora anläggningar tas i drift.

Bakom de två nya anläggningarna står St1 och SCA i Göteborg (250 000 kubikmeter) samt Preem i Lysekil (1 miljon kubikmeter). Sedan tidigare finns 13 produktionsanläggningar för flytande biodrivmedel i drift med en kapacitet på sammanlagt 1,1 miljoner kubikmeter.

Den sammanlagda kapaciteten på 2,3 miljoner kubikmeter innebär nytt rekord för produktionskapacitet av biodrivmedel i Sverige. Ytterligare ett 20-tal planerade anläggningar för biodrivmedel med en kapacitet på cirka 4,8 miljoner kubikmeter biodrivmedel är planerade. Det visar resultatet av en studie av anläggningar för produktion av biodrivmedel i Sverige som tidningen Bioenergi har genomfört i april 2024.

Flera företag har flyttat fram sina tidplaner för nya projekt för biodrivmedel i vägtrafik. Ett exempel är Preem som i höstas tog ett inriktningsbeslut att investera i ytterligare i stor anläggning med kapacitet på cirka 1 miljon kubikmeter biodrivmedel, med planerad start 2027. Men Preem har också flyttat fram målet att producera 5 miljoner kubikmeter biodrivmedel per år från 2030 till 2035. Även Colabit har flyttat fram starten av en ny stor anläggning två år till 2027.

Samtidigt som drivkraften att investera i produktion för vägtransport minskat, finns ett ökat intresse för att investera i anläggningar för biodrivmedel till sjöfart, flygtrafik eller som råvara i industriella processer. I Bioenergitidningens lista är knappt en tredjedel av de planerade projekten av denna sort, och dessa initiativ rör även produktion av e-bränslen från vätgas och infångad biogen koldioxid, ofta hämtad från rökgaserna i skorstenen på ett biokraftvärmeverk.

– Den kraftiga förändringen i den politiska inriktningen, med sänkt reduktionsplikt för drivmedel till vägtransport och oklarhet kring vilka regler som ska gälla efter 2027, skapar osäkerhet och ändrat fokus bland investerare. Det försenar investeringar i produktion av biodrivmedel för vägtrafik och flyttar fokus till andra marknader som sjöfart, luftfart samt processindustri, konstaterar Anders Haaker, chefredaktör på tidningen Bioenergi.

Den ökade produktionskapaciteten för biodrivmedel innebär att Sverige når en högre grad av självförsörjning på området jämfört med tidigare.

ST1:s nya bioraffinaderi i Göteborg.