”Jag har insett hur bra vi har det i Sverige”
Ett par veckor efter Rysslands invasion av Ukraina körde åkeriägaren Stefan Espersson med sin första omgång förnödenheter till det krigshärjade landet. I januari i år körde han sin nionde vända dit. Den här gången med en trailer och dragare lastad med 33 pallar livsmedel, byggplast och raggsockor.
– Allt var väldigt spänt när vi kom till gränsen första gången. Det var i mitten av mars 2022. Ryssland gick in den 24 februari. Flyktingar var på väg ut från Ukraina och vi skulle in och leverera. Då var det många fler hjälpsändningar, säger åkeriägaren Stefan Espersson när vi träffas i företagets lokaler i Staffanstorp.
De första hjälpsändningarna lossade han strax innanför den ukrainska gränsen. Då körde han välfyllda skåpbilar tillsammans med sin fru och en kollega. Därefter har de insamlade förnödenheterna körts med lastbil.
Stefan driver Esperssons Åkeri i Staffanstorp som har 30 bilar. Nästan alla är helchartrade. Livsmedel tillhör det som körs mest, men det blir också en hel del sågat virke och plåt. Dagab, Coop och Postnord är några av de största kunderna.
– Nu har jag och min fru sagt att bara en av oss ska åka. Det blir jag eftersom hon inte har körkort för lastbil. Då har våra barn i alla fall en förälder kvar om något skulle hända.
Att resa in i västra Ukraina med förnödenheter är inte riskfritt, även om kriget mestadels utspelar sig i östra delen av landet. Vid ett tillfälle hördes skottlossning från automatvapen nära gränsen. En annan gång ljöd flyglarmet i Lviv när Stefan och hans kollega övernattade på ett hotell där.
– Vi förstod inte vad de sa i högtalarna, men det hände ingenting. Jag var aldrig rädd egentligen, säger Stefan.
Stefan tycker om att hjälpa människor. Sedan 2007 har han kört med julklappar till cancersjuka barn i Litauen. Även den hjälpen görs på ideell basis. De senaste hjälpsändningarna till Ukraina har han kört med lastbil. Förnödenheterna har lossats i trakten av staden Lviv med den ukrainska hjälporganisationen Icaresom mottagare.
En resa med lastbil från Skåne till Lviv och tillbaka tar ungefär 4,5 dygn. Största problemet är väntetiderna vid gränsövergången mellan Polen och Ukraina, där kön med väntande lastbilar brukar vara flera mil. Chaufförerna kan få vänta i veckor. Bilar med humanitär hjälp släpps förbi kön, men ändå brukar det bli en väntan på flera timmar.
– Under resorna har jag insett hur bra vi har det i Sverige. Där nere kan chaufförerna få vänta i fjorton dagar vid en gränsövergång. På den ukrainska sidan av gränsen finns ingenting, inga bajamajor, inga restauranger.
Stefan Espersson berättar om hjälpbehovet via sociala medier. Livsmedel och sjukvårdsartiklar behövs alltid. Däck har en strykande åtgång eftersom bilarna ofta körs ute i terrängen med stor risk för punktering som följd. Med på förra hjälpsändningen fanns 32 däck. Byggplast är en annan viktig produkt. Den används för att täcka fönster när glasrutor krossats. Plasten bidrar till att hålla den värsta kylan ute.
Inför den nionde resan till Ukraina har Stefan kampanjat särskilt för raggsockor och byggplast. Raggsockor behövs i vinterkylan och den här gången har Svenska kyrkan, Pingstkyrkan och EFS bidragit. Den som fryser om fötterna fryser om hela kroppen, kommenterar Stefan.
Men hjälpen till Ukraina har minskat. Det märks vid gränsövergångarna där lastbilarna med humanitär hjälp blivit färre.
– Det värsta som kan hända vore om Ukraina förlorar. Då ligger nog flera länder i Europa illa till, säger Stefan Espersson.
Text & foto: Sven Rosell
