Efterfrågad utredning presenterades

Uppdraget som John Hassler fått från regeringen handlar i grunden om att se över hur Sverige bör konstruera sin miljöpolitik för att på ett effektivt sätt uppnå EU:s klimatmål inom ramen för Fit for 55. I förhandsdiskussionerna har frågan om Sveriges utsläppsmål för 2030, särskilt transportsektorns mål, varit den hetaste potatisen och huruvida dessa bör stå kvar eller ändras var svårt att uttyda från presskonferensen som hölls. Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari var tydlig med att de kvarstår, medan John Hasslers formuleringar pendlade mellan att de kvarstår och att det snarare är en tolkningsfråga om de gör det eller inte.

John Hassler inledde presentationen med en kritik mot bokstavstroendet i den svenska klimatdebatten och hur debatten i dag förs, med en koppling till forskningen som hela tiden vill ifrågasätta för att gå framåt och komma till ännu bättre slutsatser.

Utgångspunkterna i utredningen är bland annat att världen måste nå nollutsläpp för koldioxid, att det spelar roll hur mycket vi släpper ut på vägen till nollutsläpp, och att det går att genomföra en omställning som löser problemet – det är inte ett olösligt eller otydligt problem. EU är dessutom på rätt spår och Sverige ska i sin nationella klimatpolitik räkna med att EU:s nuvarande planer kommer att genomföras och att Sverige måste förhålla sig till det. John Hassler menar också att delar av EU:s politik dessutom är bättre än den svenska klimatpolitiken i sin målstruktur.

En av de viktigaste slutsatserna är att Sverige med tidigare regeringars politik inte skulle kunna nå målet om nollutsläpp 2045, men att man å andra sidan med den nuvarande regeringens aviserade förändringar i politiken inte kommer att nå 2030-målen. Elektrifieringen lyfts upp som nyckeln till framför allt det långsiktiga målet, men att det krävs mer åtgärder och styrmedel för att elektrifieringen ska gå tillräckligt snabbt. Infrastruktur, i dess breda definition, lyfts upp som en viktig punkt.

Resultatet av undersökningen är framför allt 46 förslag som kan användas i en ny svensk klimatstrategi. Dessa handlar bland annat om att ”skärpa” transportsektormålet, och rikta det mer mot elektrifiering där John Hassler specifikt nämner tunga lastbilar men också konstaterar att ekosystemet i transportsystemet måste fungera och att det inte gör det idag.

En av de andra stora punkterna är ett eget svenskt handelssystem för koldioxidutsläpp för ESR-sektorn (där bland annat transporter ingår), som komplement till EU:s. ”Det som är bra med ett handelssystem är att man inte behöver diskutera och ändra styrsystem eftersom utsläppen är bestämda på förhand och regleras till bestämd nivå genom handeln.” konstaterar utredaren.

Stagnationen i utbyggnaden av vindkraft kan bland annat vändas med en kommunal fastighetsskatt där de som berörs av utbyggnaden får en kompensation.

Under frågestunden efter presentationen fick John Hassler frågor om reduktionsplikten.

Där var han tydlig med att han inte tror att det är något bra styrinstrument, bland annat med hänvisning till att 90 procent av biobränslet inom ramen för reduktionsplikten är importerat och att HVO:n vi använder i sin tur utgör 30 procent av världsmarknaden.

”Det betyder inte att det är något fel på biobränsle. Men klimatnyttan uppstår genom att man tar tillvara råvaran. Där ska vi ta hand om grenar och rötter och annat i skogen, men att fortsätta importera slaktrester, det tror jag inte på.”, förklarade han.

Romina Pourmokhtari hänvisade åter till EU och det större perspektivet genom att konstatera att ”Det är när man skapar produkten som värdet byggs och klimatnyttan kommer. Var man använder det är en fråga om effektivitet. Med EU:s nya lagstiftning har vi en reduktionsplikt för flyget och jag tror även att det finns en god potential för sjöfarten, så om man producerar de här produkterna kommer det att finnas en stor efterfrågan i framtiden. Frågan är om den ska skapas i transportsektorn där vi har en snabb utveckling inom elektrifiering som vi verkligen vill ta vara på.”

John Hassler pekade också på vikten av långsiktighet i politiken, med en blinkning till blocköverskridande uppgörelser: ”Energisystemet bör man se på mer långsiktigt, det lämpar sig inte för kortsiktigt politiskt taktiserande. Jag föreslår att man ska titta på pensionsgruppen och att man ska ha något liknande för energisystemet.”

Romina Pourmokhtari sa också att många av förslagen som John Hassler tagit fram finns med i arbetet med den kommande klimathandlingsplanen, men att andra punkter är helt nya.

Regeringen ska presentera sin klimathandlingsplan under december månad i år.