Blandad kompott i regeringens budget

I förra veckan gick regeringen ut med två huvudnyheter inom transportområdet: en ökad satsning på investeringsstöd till eldrivna tunga fordon och en sänkning av drivmedelsskatten (rent konkret energiskatten). 2030-sekretariatet var en av organisationerna som gav budgeten både ris och ros:

– Den bensindränkta budgeten är fel väg framåt för oss som land, för vårt allt grönare näringsliv och för ekonomiskt utsatta hushåll som gagnas bättre av riktade styrmedel, kommenterade Mattias Goldmann, men fortsatte i mer positiva ordalag:

– Att Klimatklivet och Industriklivet förstärks är en välkommen tillnyktring jämfört med Moderaternas tidigare kritik mot dessa etablerade, omtyckta och kostnadseffektiva styrmedel. Satsningen på laddinfrastruktur är självklar och det är rätt tänkt av regeringen att med premier driva på omställningen av lastbilarna där fossil diesel fortsatt är normen, och rätt utformad kan skrotningspremien bidra till 2030-målet.

Energiskatten för bensin sänks med 60 öre jämfört med nuvarande nivå, men 1,31 kr jämfört med den nivå som skulle gällt om man i stället valt att följa den planerade indexuppräkningen av skatten. För diesel blir det dock bara 34 öre, vilket gör att skatten hamnar på EU:s miniminivå för 2024. Regeringen anger dock att skattesänkningarna är tillfälliga och beror på det ekonomiska läget.

Sekretariatet konstaterar också att regeringen inte aviserat att 2030-målet eller något annat klimatmål stryks eller tonas ner, vilket många antytt. I stället slår regeringen fast att målen ska nås.

– Det klimatmässigt bästa med denna budget är att de stora utsläppsökningarna åtminstone kan hållas korta. Den drastiskt sänkta reduktionsplikten gäller bara till och med år 2026 och regeringen betonar att sänkningen av skatten på fossila drivmedel ska hjälpa hushållen just nu när det ekonomiska läget är tufft, säger Mattias Goldmann.

Andra transportpolitiska inslag i budgeten är det redan aviserade tillskottet till väginfrastruktur på 300 miljoner kronor under 2024, samt en fortsatt satsning på laddinfrastruktur (som dock innebär en marginell sänkning av anslaget jämfört med 2023) och ökade anslag till stöd för biogasproduktion (från 650 till 900 miljoner kronor per år perioden 2024–2026).