”Jag har aldrig velat ha anställda som inte sätter familjen före jobbet”

Tre värdiga finalister, förutom Falkenklev även ÖGS-Bolagen och Hitab, stod på scenen när vinnaren av Stora Åkeripriset 2023 skulle tillkännages. Det blev en explosion av inte bara fanfarer och jubel utan också en del tårar. Inte minst för Marita Falkenklev, som såg priset som ett perfekt avslut på arbetslivet.

– Jag har varit i åkeriet sedan jag föddes. Min far skulle väl krevera om han vetat att jag slutar jobba vid 61, och det har verkligen varit svårt att se sig själv som pensionär. Men nu är jag nog värd det.

De flesta som varit åkare i decennier kan antagligen skriva under på att företagandet bjuder på både uppförsbackar och nedförsbackar, hopp och rädsla, om vartannat. På scenen tackade Marita sina föräldrar som startade verksamheten 1957 och lagt grunden för det prisvinnande och innovativa åkeriet som förra året omsatte 120 miljoner kronor. Men deras djupa hängivenhet till yrket och verksamheten har också haft ett pris.

– En norrländsk åkare som jag inte träffat förutom kom fram efter prisutdelningen. Han hade tårar i ögonen och kunde inte sluta gråta eftersom han kände igen sig så mycket i min beskrivning om hur mycket mina föräldrar jobbade och hur det gick ut över oss barn.

Att vara kvinna och åkare har inte heller varit lätt alltid. Marita jämför dagens branschmöten med hur det var för några decennier sedan.

– Det är mycket roligare att träffas nu, som på förtroendemannadagen vi hade dagen innan årsmötet och prisutdelningen. Det är en helt annan stämning. När jag började var jag ofta ensam tjej och när jag sa något så vände de andra ryggen till.

William Falkenklev, idag vd för Falkenklevs verksamhet i Helsingborg, nickar och tillägger:

– Vi som var barn då märkte det när du kom hem från mötena. Det var ingen positiv känsla.

Falkenklev Logistik fick priset med motiveringen att bolaget har en god personalpolitik och att man lyckats vara långsiktigt lönsamt parallellt med satsningar på elektrifiering som få eller ingen gjort tidigare. Men lönsamheten och tillväxten har egentligen inte varit särskilt planerad, erkänner Marita Falkenklev.

– När jag gick i företagarskola så sa de ofta att du måste ha ett pengamål. Varför det, sa jag? Jag har aldrig haft det. Jag tänker att om man tar hand om personalen så kommer lönsamheten. Jag har aldrig velat ha anställda som inte sätter familjen före jobbet, säger hon.

Men nyfikenhet och driv har inte saknats. Falkenklev fick redan 2004 ta emot ett miljöpris av Höörs kommun, den gången för satsningar på sparsam körning och investeringar i nya snålare dieselfordon. Marita tänker tillbaka:

– Då tyckte många att det var trams. Men den nya generationen tycker ju inte det.

Sönerna William, 34 och Victor, 32 år är i högsta grad del av den nya generationen. Sedan några år tillbaka styr de tillsammans det operativa arbetet och utvecklingen av företaget, med hjälp och goda råd från mamma Marita. Victor, som är vd för verksamheten i Malmö, menar att det är självklart för företaget att låta miljö- och klimatfrågorna leda vägen mot framtiden. Exakt vad som är rätt väg kan däremot skilja mellan olika bolag, menar han. Falkenklev har själva valt elektrifiering som huvudspår.

– Det är en gissningslek det här, men vi tror på el för vår del, bland annat för att vi mest kör kortare rutter.

Att bolaget nu tagit in sina första ellastbilar är ändå till viss del ett resultat av en annan investering, förklarar Victor.

– Vi förvärvade en släktgård uppe i Perstorp och funderade på vad vi skulle använda den till, eftersom det ingick rätt mycket mark. Det landade i en solcellspark på en och en halv miljon kilowattimmar per år. Den kommer att räcka till för att driva ungefär 50 ellastbilar under ett år och därför blev det också rätt naturligt att vi valde att satsa på elfordon. Vi kommer visserligen inte att använda exakt den el som produceras där, men vi har certifikat som gör att vi säljer den till andra och köper förnybar el som produceras närmare våra egna terminaler.

Att producera egen förnybar el har också företagsekonomiska fördelar, poängterar Victor.

– Det gör att vi inte påverkas av prisförändringar, det är något vi styr själva. Så vi gör det här både för miljön och affärerna.

Elfordon behöver inte bara producerad el, utan också möjligheter till laddning. Falkenklev har valt att lösa även den frågan själva. I höstas invigde familjens nya bolag Rifil sin första publika laddstation, den största i landet som är anpassad för både tung och lätt trafik. Den djärva satsningen resulterade i utmärkelsen ”Laddguldet” som delas ut av 2030-sekretariatet. Halva kostnaden för investeringen kunde täckas med offentliga stöd, men resten fick Falkenklev själva stå för.

– Det var en hel del pengar som skulle upp. Men vi behöver ju det här för att kunna ta in ellastbilar i vår fordonspark, så det var egentligen självklart, konstaterar Victor, och får medhåll av William:

– Man kommer ingen vart om man inte tar risker. Det är som mamma brukar säga – vissa saker man gör känns som att hoppa ut för en klippa. Men man behöver göra det.

Ytterligare tre laddparker är planerade, en i Perstorp, en i Hörby och en i Höör. Tillsammans ska de borga för att logistiken ska kunna skötas effektivt även när dieselfordonen ersätts av eldrivna modeller. Varken William eller Victor vill sätta några konkreta mål om när bolaget ska vara helt fossilfritt. Men det ska ske ”så snart det är möjligt”.

– En dröm hade varit 2030, men då är det mycket som ska klaffa. Det vore väldigt bra om regeringen utökar stödet till ellastbilar, slår Victor fast.

Viljan är på topp, men målen får ännu vara lite svävande alltså – i mammas Maritas anda. Det gäller i allra högsta grad tillväxten också, enligt William.

– Vi ska vara redo och öppna för bra möjligheter når tåget kommer. Som när vi köpte verksamheten i Helsingborg, Hugossons åkeri, 2017. Det passade bra in i vår trafik.

– Magkänslan är viktig, fyller Marita i. Och mål, det är bara skit, haha … Det begränsar en!

Efter ett helt liv i åkeriets tjänst kan det förstås bli svårt att helt hålla sig borta från verksamheten. Men Marita känner att det för första gången känns rätt att kliva åt sidan, och att sönerna är fullt redo att ratta företaget utan hennes hjälp framöver.

– Jag är väldigt stolt över mina fina söner. Jag är också mycket tacksam över att ha min man Michael vid min sida, i både med- och motgång.

Text: Mats Hellström
Foto: Peter Westrup

Om Falkenklev Logistik
Grundades: 1957 i Malmö av Brita och Sture Nilsson. I köpet av den första lastbilen ingick trafik för ASG.
Omsättning: 120 mnkr (2022).
Milstolpar under åren: 1999: Marita Falkenklev köper åkeriet av föräldrarna. 2002: Köper del av HH Last. 2010: Köper Fosie Åkeri. 2013: Köper del av Transportledet. 2016: Köper Stora Bernstorps gård och flyttar verksamheten dit. 2017: Köper Hugossons Åkeri och får kontor även i Helsingborg. 2022: Inviger första laddparken i Malmö genom dotterbolaget Rifil.
Antal fordon: Omkring 150, varav fem är ellastbilar från Scania, modell 25P.
Verksamhet: 95 procent av verksamheten är distributionstrafik för DHL. Bolaget arbetar dock med att bredda verksamheten och har förutom ett antal andra transportuppdrag bland annat investerat i en solcellspark och bygger ett nätverk med laddstationer för både tung och lätt trafik.
Aktuella: Som vinnare av Stora Åkeripriset 2023. Tog i december även emot utmärkelsen Laddguldet och nu i maj Region Skånes miljöpris. Är också inne i en generationsväxling där huvudägaren Marita ”Doss” Falkenklev lämnar över drift och ledning.