Bättre matchning kan minska förarbristen
Enligt tidigare beräkningar behöver åkerinäringen anställa 50 000 nya förare de kommande tio åren. För att locka kvalificerade och intresserade personer som verkligen stannar höjs nu röster för att se över regler för intag till både det gymnasiala fordons- och transportprogrammet och vuxenutbildningarna.
Intresset för att bli lastbilsförare är fortsatt stort, men antalet utbildningsplatser ökar bara marginellt. TYA:s senaste skolledarrapport visar att 4 363 förstahandssökande sökte till 2 324 platser på det gymnasiala fordons- och transportprogrammet senaste läsåret 2022/23. Det är en ökning med 2,8 procent jämfört med läsåret innan och alltså nästan dubbelt så många sökande som antalet platser.
Yrkesförarutbildningen i vuxenutbildningarna, där kraven är B-körkort och en åldersgräns på minst 21 år, adderar drygt ettusen platser per läsår.
– Förarbristen handlar inte om att det är för få sökande utan mer om att antalet utbildningsplatser saknas. Lägg till platserna i vuxen- och arbetsmarknadsutbildningarna så är man ändå inte uppe i de 6 000 platser om året som krävs för att problemet ska lösas, säger Marcus Johansson, utbildningschef på Sveriges Åkeriföretag.
Oavsett hur man väljer att flytta runt på siffrorna behöver åkeribranschen kontinuitet. Alla som Svensk Åkeritidning talat med understryker att motiverade förare gör ett bättre jobb och stannar längre i yrket.
Men de som blir bäst och som stannar längst behöver inte nödvändigtvis vara studiemotiverade elever med bra betyg, eller långtidsarbetslösa som baxats in i utbildningen.
Caroline Strid, ägare och åkare i C. Strids Transport i värmländska Väse och instruktör i Yrkesförarutbildning i Värmland, YFUV, förespråkar intagningsprov med personliga intervjuer efter en preliminär antagning. Att fånga upp de som verkligen är intresserade och motiverade till att bli lastbilsförare kräver mer än bara godkänt i svenska, matte och engelska, tycker hon.
– På min ort tänker jag på ”bonnpöjkera”. De som ofta har ett starkt intresse för yrket och gärna stannar kvar och förstärker branschen hemmavid men som ibland inte har de allra bästa betygen. I det här yrket får man offra en del så det krävs mer än att bara tycka att det är ”ett kul jobb”. Man måste brinna för det för att stanna kvar i yrket, understryker Caroline Strid.
I arbetet med att hitta lämpliga elever och fylla platserna på YFUV ser Caroline Strid fler bekymmer. Att exkludera intresserade sökande som kanske vill byta spår i livet till förmån till långtidsarbetslösa som inte har samma motivation medför ibland att några utbildningsplatser faller bort när elever hoppar av. Årskurs två på YFUV 2022 hade 36 sökande till 20 platser.
– Några platser faller alltid bort när eleverna hoppar av, alla stannar inte utbildningstiden ut. Det är tråkigt att platser försvinner, med CSN-berättigande borde alla som vill få plats.
– Det behövs fler platser och kommunerna måste ta sitt ansvar och satsa mer på dessa utbildningar. När det gäller Komvux så är det också kommunen som ansvarar för intagningen och de behöver få mer förståelse för vad branschen kräver. Att bara sätta människor i aktivitet som ser bra ut på papperet är ingen lösning för den här branschen, tycker Caroline Strid.
Trafikutskottet bereder frågor om bland annat vägtransporter och följer förarbristens verkningar.
Ulrika Heie (C), ordförande i Trafikutskottet, anser att utbildarna bör ta större hänsyn till yrkets komplexitet kontra åkeribranschens behov av fler chaufförer.
På vuxenutbildningsnivå tycker hon att branschen kan behöva kortare, mer näringslivsbalanserade och modulbaserade utbildningar som kan byggas på efterhand.
– Fordons- och transportutbildningar är betydligt dyrare än till exempel de teoretiska utbildningarna. Incitamenten för kommunerna bör ses över för att hitta vad som ”behövs just här”. För att skapa hållbara lösningar måste man också komma till rätta med matchningsproblematiken mellan de sökande och utbildningen, säger Ulrika Heie.
I vuxenutbildningen ser även Ulrika Heie en problematik i att utbildningsplatser försvinner när elever hoppar av i förtid.
– När studerande hoppar av utbildningarna, eller när utbildningar inte kan starta eftersom de som anvisats att kunna söka platserna inte har tillräckliga förkunskaper, har vi problem. Det bör såklart också finnas fler vuxenutbildningsplatser dit de som sökt omställningsstudiestöd kan söka för att byta karriär.
– En bra studie- och yrkesvägledning i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning för att ge bättre vägledning är viktigt för att bättre kunna matcha individens önskningar och branschernas behov, understryker Ulrika Heie.
Text: Veronica Rönnlund Aldman
Foto: Marie Hidvi
Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 3 2023.
