”Kommunens vägnät ska inte vara ett hinder för industrin”

Centralorten Vara med 4 000 invånare har ett nätverk av genomfartsvägar för BK4 med anslutning till industriområdena och köpcentrumen. I kommunen dominerar småföretagen och de stora siloanläggningarna för spannmål är ett landmärke i samhället.

Kommunen har ganska nyligen klassat om alla BK1-vägar till BK4 och kan därmed släppa fram tunga fordon med bruttovikter på upp till 74 ton. Det gäller också de mindre orterna som Vedum, Kvänum och Tråvad. På Västgötaslätten är Vara ensam om den satsningen; det är bara i Borås sju mil bort som det finns kommunala vägar som är klassade med BK4. Dessutom: på de statliga vägarna i kommunen, till exempel E20 och väg 47, är enbart fordonskombinationer på upp till 64 ton tillåtna.

Varför har då Vara kommun varit så tidigt ute med BK4? Än leder inga vägar för 74 ton fram till samhällena i kommunen.

– Vi vill vara proaktiva och vi vet att BK4 kommer så småningom. Det kommunala vägnätet ska inte vara ett hinder för industrin, säger Stellan Gedell som är gatu- och trafikingenjör.

Han berättar att alla kommunala vägar i Vara var klassade som BK2 för 6–7 år sedan. På den tiden var alltså 51,4 ton högsta tillåtna bruttovikt. Samtidigt ligger bland annat Varaslättens Lagerhus stora anläggning i samhället, med återkommande tunga transporter av spannmål.

– Vi gjorde en inventering och undersökte behoven. Var behövde vi öka de tillåtna bruttovikterna? Hade vi inte gjort någonting så skulle alla kommunala vägar fortsatt vara BK2. Det betyder i sin tur att många chaufförer hade kört olagligt utan att veta om det.

Stellan Gedell påpekar också miljöfördelen med att tillåta tyngre bilar – det betyder att antalet transporter kan bli färre. Han säger att inventeringsarbetet förenklades av att man inte har några kommunala vägbroar. I Vara visste man egentligen inte heller hur vägkropparna såg ut i detalj, utan beslutade att ”se vad som händer” och bygga om vägarna först när behoven uppstod.

Hittills har de kommunala vägarna klarat sig bra, utan något slitage som är större än det förväntade. Sedan vägarna klassades om har bara en mindre vägsträcka förstärkts och byggts om. Det är i det lilla samhället Tråvad några kilometer utanför centralorten.

– Men att det var en rätt dålig väg kände vi till redan från början.

I nästa steg, som skedde för något år sedan, höjdes bärigheten på alla BK1-vägar till BK4, alltså från 64 ton till 74 ton. Enligt Stellan Gedell var det ett lätt beslut att ta, eftersom det inte innebar några merkostnader.

På Varaslättens Lagerhus är man nöjd med kommunens hantering av vägnätet.

– Vi upplever att kommunen är måna om oss. De ringer upp och hör sig för. Vi har aldrig drabbats av några överraskande beslut som försvårar transporterna, säger vd Karl Delin.

Varaslättens Lagerhus är ett producentkooperativ som torkar, lagrar och handlar med spannmål. Varje år omsätts 250 000 ton spannmål i företaget. Man har kapacitet att lagra totalt 170 000 ton. För transporterna har företaget ett eget åkeri med sex egna bilar med bruttovikt på upp till 64 ton och de lastar mellan 38 och 45 ton vardera. Dessutom anlitas utomstående åkeriföretag.

Än har Varaslättens Lagerhus inte några planer på att skaffa lastbilar med högre bruttovikter. Ett skäl är att det utanför Vara saknas BK4-vägar att köra på. Ett annat skäl är att bärigheten på vägarna till en del av gårdarna som levererar spannmål inte är tillräcklig för att ens lastbilarna i åkeriets nuvarande vagnpark ska kunna köra ända fram.
 

Text: Mats Udikas
Foto: Varaslättens Lagerhus

Artikeln är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 3 2023. Där finns också fler artiklar på samma tema.