Godstransporterna kan och behöver bli effektivare

Ökad konsumtion, expanderande arbetsmarknadsregioner och industriella satsningar kan göra att mängden transporterat gods i Sverige ökar med 50 procent inom loppet av 20 år. Den stora debatten idag rör klimatomställningen mot drivmedelsteknik som ger mindre eller inga utsläpp. Men ska transporterna bli verkligt hållbara krävs också bättre effektivitet, och en mindre stelbent syn på vad som är en hållbar transport. Under vintern har branschorganisationerna Tågföretagen, Svensk Sjöfart och Sveriges Åkeriföretag fört löpande diskussioner om vad som krävs för att effektivisera godstransporterna i landet. Ett arbete som nu mynnat ut i förslag till både regeringen och transportmyndigheterna.

– Politiker tenderar att se ett egenvärde i att transporter utförs med specifika transportslag, men vi menar att det centrala måste vara att skapa ett effektivt transportsystem och använda alla resurser på smartast möjliga sätt. Även om alla transporter blir fossilfria så behöver de fortfarande vara effektiva, säger Ulric Långberg, samhällspolitisk chef på Sveriges Åkeriföretag.

Ett normallångt godståg kan ersätta fler än 20 lastbilsekipage och i många fall vara ett både effektivare och mer klimatsmart val än att köra motsvarande antal lastbilar. På sjön kan ännu mer gods fraktas och under vissa förhållanden kan en järnvägstransport avlastas av fartyg och frigöra resurser till andra järnvägstransporter som av logistiska skäl inte lika effektivt kan gå på sjön. Varje transport har sina egna förutsättningar, beroende på exempelvis last, destination och tids- och tillgänglighetsaspekter. Nyckeln är att inte se de olika transportslagen som konkurrenter, utan som komponenter som ska användas så effektivt som möjligt i hela transportsystemet.

– Vi har en god samstämmighet mellan branscherna, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på Tågföretagen.
– Det är bara tillsammans och genom att se alla transportslags styrkor och svagheter som vi kan uppnå full effektivitet.

Ulric Långberg menar att många långväga transporter som idag går med lastbil gärna skulle få gå på järnväg, om det är möjligt.

– Dessa transporter utförs fortfarande i stor omfattning av utländska bolag med lägre krav på arbetsförhållanden, löner och regelefterlevnad. Mer järnvägstransporter skulle kunna innebära att det blir mindre attraktivt för såna bolag att ta uppdrag på svenska vägar, och vi skulle då få bort fler av de kortare cabotagetransporter som fortfarande utförs under tiden ekipagen befinner sig i Sverige. Det här skulle öppna möjligheter till fler regionala och attraktiva uppdrag för välskötta lokalt förankrade åkerier.

Möjligheterna till så kallad överflytt är dock tydligt begränsade idag. Det handlar både om praktiska hinder och konkurrens, säger Gustaf Engstrand.

– Sverige borde driva frågan om att införa krav på att en trailer måste vara lyftbar, eller trycka på om subventioner eller andra incitament som stödjer införandet av detta. Det är primärt en EU-fråga, och den har idag en tydligt begränsande effekt på möjligheten att köra mer gods på järnväg.

En annan viktig fråga är att stärka omlastningsnoderna. Om gods som går på sjön effektivt ska kunna lyftas över till järnväg och sedan till lastbil, samtidigt som hela kedjan ska kunna vara klimatsmart, så behövs en bättre infrastruktur i hamnar och andra noder för omlastning, slår Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart, fast.

– Det måste exempelvis finnas möjlighet att snabbt ladda elfordon, tanka biobränslen och genomföra omlastningen. Och det är viktigt att det finns ekonomiska incitament eller regler som stödjer en effektiv transportkedja, att det blir självklart även för transportköparna att välja en effektiv transport. Det kan åstadkommas genom att exempelvis öka miljöincitamenten i hamnavgiftssystemet och i det statliga farledsavgiftssystemet, med rabatter för fartyg som frekvent anlöper Sverige med stora laster. Långsiktigt handlar det om att planera för att möjliggöra intermodalitet.

Alla tre representanterna för den svenska transportnäringen är överens om att transporter måste uppvärderas och inte ska ses som ett problem. Transportsektorn är helt nödvändig för svensk industri, den ekonomiska utvecklingen och välfärden. Transporterna kan aldrig försvinna, eller stanna upp, men de kan bli smartare, effektivare och grönare och därmed bidra till uppfyllelsen av såväl ekonomiska nationella mål som klimat- och miljömål.

– Om de tekniska och legala förutsättningarna är bra går det också att förtydliga ägardirektiven för kommuner, hamnar och offentliga transportköpare så att de styr betydligt mer mot hållbara och effektiva transporter, säger Anders Hermansson.

Belöningen av effektivare transporter kommer alltså att vara minskad energiförbrukning och klimatpåverkan, attraktivare villkor för dem som arbetar med godstransporter och i förlängningen lägre kostnader för transporttjänster. Faktorer som alla stärker Sveriges konkurrenskraft.

– Att sträva efter transporteffektivitet är naturligt och nödvändigt för våra medlemsföretag inom åkerinäringen, järnvägen och sjöfarten. Men ska det bli riktigt bra behöver vi, politikerna, myndigheterna och transportköparna hjälpas åt.
 

Texten är publicerad i Svensk Åkeritidning nr 2 2023.

Text: Mats Hellström
Foto: Istockphoto, Ryno Quantz, Catharina Fyrberg