Utfrågning i Trafikutskottet
Trafikutskottet bjöd in till offentlig utfrågning om transportsektorns bidrag till att uppfylla klimatmålen. Tove Winiger deltog och redogjorde för huvudspåren i åkerinäringens färdplan till Fossilfritt Sverige. Hela utfrågningen finns att se på SVT:s hemsida via denna länk:
De viktigaste dragen i färdplanen
Utmaningen ligger i tillgången på biodrivmedel, samt att det blir huggsexa om biodrivmedlet. Alla färdplaner tecknar in betydligt mer biodrivmedel än vad skogen förmår producera. Ska det prioriteras, och vem är villig att betala mest?
Lägsta pris styr fortfarande transportaffären. Det är 2019 och det är dags att folk vill betala för bra transporter – medvetenheten om klimatfrågan ökar, rapporterna om sociala villkor i åkerinäringen duggar tätt – det ligger i tiden att efterfråga bra transporter och vi vill installera kvalitetskonkurrens istället för priskonkurrens.
Logistiken är tidspressad – när vi talar om kombitrafik och omlastning mellan trafikslag är det uppenbart att tidskänslighet är en viktig faktor. Fenomenet just in time låser in åkeriföretagen i snäva ramar, och förra veckan hörde vi om hur det står till med nollvisionen – illa. Fler människor dog på våra vägar och Trafikverket drar slutsatsen att det hänger ihop med för höga hastigheter.
Många vägar framåt
Åkerinäringens färdplan blir i dagarna layoutad och kommer att gå till tryck. Den utveckling som sker som tar åkerinäringen till fossilfrihet kan koncentreras till fyra frågor.
- Effektivisering: digitala verktyg som kan användas till ruttoptimering, och alltså få med så mycket som möjligt när vi väl kör, samt till sparsam körning: köra så bränslesnålt vi bara kan. Längre och tyngre fordon, som får med så mycket som möjligt när vi är ute på vägarna.
- Energi: här tror vi på en bred palett av lösningar på kort sikt. Mer biodiesel, biogas, etanol och lätta, mindre elfordon. På sikt vätgas, men kanske framförallt elvägar.
- Teknik: fordonsinnovationer, och klassificeringar av dessa som möjliggör smarta styrmedel. Som t.ex. koldioxidnormer till grund för utformningen av system där förorenaren betalar.
- Konkurrens: kvalitet måste bli viktigare än pris. En medveten omvärld ställer högre krav, och vi måste bli bättre på att ta ansvar och proaktivt arbeta med våra kunder med hur vi åstadkommer förändring. Offentlig sektor kommer att gå före och driva förändring och vi måste ha en regelefterlevnad värd namnet.
Politiken då?
Av politiken önskar vi, förutom att de driver på EU att skärpa till sig och höja sina klimatambitioner, att åkeriföretagen får draghjälp vad gäller investeringar i svenska biodrivmedel. Skala upp produktionen!
Vi vill också ha längre lastbilar – högkapacitetsfordon kan minska utsläppen med så mycket som 20 % per transporterad enhet – alltså lika mycket som reduktionsplikten bidrar med idag.
Och slutligen – vi behöver mer finlir i styrmedlena. Förorenaren måste betala. Drivmedelsskatten slår blint på mobilitet. Vi kommer inte ta på några gula västar men ett styrmedel som går att differentiera efter hur stora utsläppen faktiskt är, och gynna delar av vårt land med mycket höga transportkostnader, skulle kunna bidra till flera mål samtidigt.
