Åkeriföretagen har svårt att kompensera för prisökningen på bränsle

45 procent av åkeriföretagen som kör inom bygg- och anläggning har inte kunnat kompensera alls för det ökade bränslepriset. Bygg- och anläggning är ett segment där regelbundna prisjusteringar, så kallade indexregleringar, till stor del saknas vilket innebär en svår situation för många åkerier. Höga kostnader och stora svårigheter att höja priset gör det svårt att få affärerna att gå ihop över huvud taget.

Detta visar en medlemsundersökning som Sveriges Åkeriföretag genomfört. 
 

Utdrag ur resultatet

• Endast 7 procent av företagen har helt kunnat kompensera för det ökade dieselpriset
• Bränslepriset har stor eller mycket stor påverkan för 91 procent av företagen
• 23 procent av företagen står helt utan avtal där bränsle indexregleras
• Där indexreglering saknas beror det till 55 procent av att kunderna inte accepterar indexreglering
• 34 procent av de indexreglerade avtalen stäms av årsvis, vissa mer sällan än så
• 33 procent av företagen har inte alls kunnat kompensera för prisökningen på bränsle

Resultat av undersökningen

Bränsleprisets påverkan

Att bränslepriset påverkar åkeriföretagen stort är självklart. För 91 procent av företagen har bränslepriset stor eller mycket stor påverkan. För 8 procent påverkas den till en liten del och för 1 % har den ingen påverkan. För åkeriföretag som kör bygg- och anläggningstransporter samt de som kör för offentlig sektor ligger högre i påverkansgrad, 97 procent av dessa företag anger att bränslepriset har stor eller mycket stor påverkan.
 

Indexreglerat drivmedel i avtal

19 procent av företagen har indexreglerat drivmedel i alla sina avtal. 24 procent i en majoritet, 15 procent i hälften, 19 procent i en minoritet av avtalen och hela 23 procent av företagen har i inga avtal där drivmedlet är indexregleras.

Inom bygg- och anläggning är det endast 9 procent som har indexreglering av drivmedel i alla sina avtal, 30 procent som helt står utan indexreglering och 26 procent har en minoritet av sina avtal indexreglerade. 

Skogstransportörerna har kommit längst med indexreglering. 42 procent av skogsföretagen har alla sina avtal indexreglerade, 29 procent en majoritet, 17 procent hälften, 9 procent en minoritet och endast 2,5 procent står helt utan indexreglering

19 procent av fjärrtransportörerna har alla sina avtal indexreglerade, 41 procent en majoritet, 17 procent hälften, 14 procent en minoritet och 9 procent står helt utan indexreglering

För de som kör åt offentlig sektor är fördelningen följande. 23 procent har alla sina avtal indexreglerade, 16 procent en majoritet, 14 procent hälften, 22 procent en minoritet och 25 procent står helt utan indexreglering.
 

Varför finns ingen indexreglering

54 procent av företagen säger att orsaken till att indexreglering saknas är att kunden inte accepterat detta. För företag som kör åt offentlig sektor ligger den siffran på 66 procent vilket sticker ut i enkätsvaren.
 

Hur ofta regleras index av drivmedel

34 procent har årsvis avläsning, 13 procent har kvartalsvis och 35 procent har månadsvis avläsning av drivmedel. 18 procent har valt annat vilket exempelvis kan vara mer sällan än en gång per år, oftare än månadsvis eller att man reglerar bränsleindex beroende på om priset höjts eller sänkts visst mycket. Varianterna på hur en indexreglering ser ut är många. 

Även här sticker bygg- och anläggning och de som kör åt offentlig sektor ut. 52 procent av bygg- och anläggningsföretagen har årsvisa avstämningar och samma siffra är 55 procent för de som kör åt offentlig sektor.   

Företag som kör fjärr har en högre andel avtal med månadsvisa avläsningar. 55 procent av dessa företag reglerar bränsleindex varje månad. 60 procent av skogstansportörerna har månadsvisa avläsningar.
 

Möjlighet till kompensation av höjt dieselpris

Endast 7 procent av företagen har helt kunnat kompensera för det ökade dieselpriset. 57 procent har delvis kunnat kompensera och 33 procent har inte kunnat kompensera alls. 3 procent har svarat vet ej. 

Inom bygg- och anläggning har 45 procent inte kunnat kompensera alls och bara 3 procent fått full kompensation.  

För de som kör åt offentlig sektor har 52 procent inte kunnat kompensera alls och bara 4 procent fått full kompensation.  

För fjärrtransportörerna har 9 procent inte kunnat kompensera alls och bara 3 procent fått full kompensation.  

För skogstransportörerna har 21 procent inte kunnat kompensera alls och 18 procent fått full kompensation.  

De vanligaste sätten att kompensera kostnadsökningarna är att kontinuerligt öka priserna mot kund samt att föra en dialog med sin beställare och kund för att hitta lösningar.
 

Företagens största utmaning framöver

Inom samtliga sektorer är minskad lönsamhet den största utmaningen framöver. 

Utdrag ur frisvaren

• Skenande priser är ändå ett problem då det sker en eftersläpning i regleringen
• Inflationen kommer med höjda priser på energi i vilket form det än må vara. Köpkraften försvinner och därmed varorna som vi levererar
• Mina kunder har det svårare än jag att kompensera för ökade kostnader. Jag är mer orolig för mina kunders överlevnad i första hand men det kommer givetvis att påverka oss också i långa loppet
• Som lastbilscentral är vår största oro att våra anslutna åkerier till slut drabbas så pass hårt att dom inte kan upprätthålla sin verksamhet eller tom gå i konkurs
• Med den här kostnadsutvecklingen på fordonsinvesteringar och underhåll så känner jag att indexserierna som vi använder mot kunderna inte speglar verkligheten
• Det är ett otyg av flera kommuner att bara räkna upp 80% av index
• Vi har många index som är tröga = årsvis=svårt att kompensera snabba svängningar
• Index täcker inte kostnadsökningen
• Indexeringen släpar vilket påverkar likviditeten
• Oacceptabelt att åkerierna skall stå för kostnaderna. Detta leder till nedläggningar som följd
• Med skenande dieselpriser, inte minst på HVO, så kommer vi dels inte kunna köra så miljösmart så vi önskar sen kommer vi måsta tacka nej till vissa uppdrag för vi inte ser att det går att genomföra på rent ekonomiska grunder

Om undersökningen

Enkäten gick ut till medlemmar i Sveriges Åkeriföretag. 1 221 respondenter fullföljde enkäten, vilket motsvarar 26 procents svarsfrekvens.