Ny Lag om rapportering av betalningstider

Företag som är bildade enligt svensk rätt och som har fler än 250 anställda ska varje år senast den 30 september rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda.

Det problematiska med allt för långa betalfrister, som av naturliga skäl främst drabbar de mindre företagen negativt, har varit uppmärksammat under många år både inom Sverige och EU.
I oktober 2021 lade regeringen fram ett nytt förslag för att bryta utvecklingen mot allt längre betalningsfrister i näringslivet och skapa så goda förutsättningar som möjligt för mindre svenska företag att utvecklas och växa. 

Detta nya förslag har lett fram till en helt ny lag; Lag om rapportering av betalningstider, som trädde i kraft den 1 mars 2022. Rapportering ska ske första gången mellan juli - september 2023 och omfattar då rapporteringsperioden från och med den 1 juli 2022 till och med den 30 juni 2023. 
 

Vad innebär den nya lagen om rapportering av betalningstider och vilka omfattas?

Lagen innebär att företag som är bildade enligt svensk rätt och som har fler än 250 anställda ska varje år senast den 30 september rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som är verksamma i Sverige och som har färre än 250 anställda. Bolagsverket ska föra ett register över de uppgifter som rapporteras enligt lagen och registret ska hållas tillgängligt för allmänheten.

Uppgifter om betalningstider ska avse den genomsnittliga avtalade betalningstiden, den genomsnittliga faktiska betalningstiden och den andel fakturor som har betalats efter utgången av avtalad betalningstid. Uppgifterna ska redovisas var för sig för företag som har 0-9 anställda, 10-49 anställda och 50-249 anställda. De rapporterade uppgifterna ska publiceras och vara sökbara i ett register som hålls tillgängligt för allmänheten. 

Rapporteringen kommer att ske via en e-tjänst hos Bolagsverket som i skrivande stund ännu ej öppnats, men information kommer att finnas på Bolagsverkets hemsida i god tid innan det första rapporteringstillfället i juli 2023. Viktigt att notera redan nu är alltså att den första rapporteringsperioden kommer att bli från och med 1 juli 2022 till och med den 30 juni 2023.
Bolagsverket ska kunna förelägga ett rapporteringsskyldigt företag som inte har rapporterat in uppgifter att fullgöra rapporteringsskyldigheten. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite. Frågor om utdömande av vite ska prövas av Bolagsverket.
 

Varför en ny lag om rapportering av betalningstider?

Europaparlamentet och rådet antog redan den 16 februari 2011 direktivet (2011/7/EU) om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner (direktivet). Direktivet syftar till att bekämpa sena betalningar vid handelstransaktioner och till att främja särskilt de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Direktivet är ett minimidirektiv, vilket innebär att medlemsstaterna får behålla eller sätta i kraft bestämmelser som är mer gynnsamma för borgenären än de bestämmelser som är nödvändiga för att följa direktivet.

I Sverige togs en proposition fram år 2012 (Prop 2012/13:36 Snabbare betalningar) med förslag på ett antal olika ändringar i befintliga lagar, såsom räntelagen och lag om avtalsvillkor mellan näringsidkare. Det föreslogs bland annat att en fordran ska betalas senast 30 dagar efter det att borgenären framställt krav på betalning. I förhållanden mellan näringsidkare får längre betalningstider gälla endast om den som är betalningsmottagare uttryckligen har godkänt det.

I augusti 2016 publicerade kommissionen en rapport om tillämpning av direktivet. Resultatet av den kartläggning som kommissionen låtit genomföra visar att det är de stora företagen som kräver långa betalningstider vid förhandlingar med svagare parter. Det är också vanligt att företag väljer att avstå från att kräva dröjsmålsränta och förseningsavgift av rädsla att försämra en affärsrelation.

I juni 2018 lanserade Näringslivet en frivillig uppförandekod avseende betalningsvillkor (www.betaltider.se) med svenska små och medelstora företag i fokus. Avsikten med uppförandekoden är att förbättra betalningsvillkoren i det svenska näringslivet och fokus ligger på att försöka få de stora företagen att erbjuda leverantörer som utgörs av små och medelstora företag betalningstider som inte överstiger 30 dagar. Koden är inte branschspecifik utan gäller näringslivet generellt.

Kredithanteringstjänstföretaget Intrum redovisar årligen i en internationell undersökning hur betalningstiderna utvecklar sig i ett antal länder. Av rapporten från 2021 framgår att den genomsnittliga avtalade betalningstiden mellan företag i Sverige är 42 dagar, medan den faktiska betalningen i genomsnitt sker efter 53 dagar. Det så kallade betalningsgapet har minskat jämfört med 2020, men trots denna positiva utveckling bedömer emellertid 70 procent av de tillfrågade företagen att betalningstiderna kommer att öka under det närmaste året.
 

Kontakta oss vid frågor

Om du har funderingar över om och hur denna nya lag påverkar just dig är du välkommen att kontakta oss på SÅ Juridik.