KLIMAT OCH MILJö

Klimat och miljö

Tunga lastbilar stod år 2015 för ungefär sju procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Sverige har höga ambitioner om att föregå med gott exempel och drastiskt minska utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium. En sådan ambition är målet om en fossiloberoende fordonsflotta, som är ett förslag från den parlamentariska Miljömålsberedningen. Det är ännu inte beslutat men det är sannolikt att vi får ett sektormål för transporter inom kort. Målet innebär en minskning av transportsektorns utsläpp om 70 % år 2030 jämfört med år 2010. 

 

Sveriges Åkeriföretag arbetar på flera sätt med att stötta medlemmar i arbetet mot minskade utsläpp, och arbetar proaktivt för att de politiska målen och styrmedlen ska uppnå så hög klimatnytta som möjligt beaktat en bibehållen konkurrenskraft. 

 

Fundamentala utgångspunkter 

  • Arbetet mot en fossilfri transportsektor måste ske i takt med utvecklingen främst i Europa men även globalt. Det är avgörande för svensk ekonomisk hållbarhet. 
  • Vikten av förnybara drivmedel kan inte nog understrykas. Tillgången på hållbara förnybara drivmedel är avgörande för åkerinäringens möjlighet att ställa om till fossilfrihet. 
  • Åkerinäringen behöver långsiktiga och hållbara spelregler för att kunna driva utvecklingen mot fossilfrihet. 
  • Trafikslagen kompletterar varandra långt mer än de konkurrerar. Effektivistering måste uppnås inom alla trafikslag då de inte är utbytbara. 
  • Samhället är starkt transportberoende, och rörligheten måste bibehållas för ekonomisk välfärd och tillväxt. 

 

politiska förutsättningar

 

För att nå Parisavtalets (länk) temperaturmål måste klimatåtgärder i Sverige såväl som i resten av världen skärpas. En omställning till fossilfrihet är i Sverige endast möjlig med kraftiga trendbrott i transportsektorn.

 

EU:s klimatåtgärder är otillräckliga. Målet för hela EU är att till år 2020 minska utsläppen med 20 % jämfört med år 1990. Redan år 2014 hade utsläppen minskat med 23 %, det vill säga, målet var alldeles för lågt satt. Det finns alltså utrymme att skärpa EU:s mål, som i dagsläget måste betraktas som orealistiska sett till vad Parisavtalet förpliktigar.  

 

EU-kommissionen presenterade ett klimatpaket i juli i år där ansvarsfördelningen för den icke-handlande sektorn (här under transporter) innebär att Sverige ska uppnå en utsläppsreducering om 40 % till 2030 jämfört med 2005. De årliga tillåtna utsläppen till år 2030 är för högt satta, eftersom de är baserade på mycket högre utsläpp år 2021 än vad våra utsläppstal egentligen visar. Det går alltså att skärpa till rejält. Kommissionen har aviserat att en revidering av den nu gällande klimatpolitiken kan komma att ske för att kunna uppnå Parisavtalet. Men i sådana fall sker det först efter 2018. 

 

Klimatpaketets transportstrategi bygger på Vitboken från 2011 (länk), vars mål för hela EU:s transportsektor är en utsläppsreduktion om 20 % till 2030 jämfört med 2008, och 60 % jämfört med 2008. Även det är ett lågt satt mål - här måste Sverige framgångsrikt driva på en stor omställning inom EU. De europeiska målen måste vara att betrakta som en lägstanivå, men för att inte allvarligt skada svenska företags konkurrenskraft och tillgänglligheten på transporter måste alla nationella åtgärder noga övervägas mot vilka kostnader de innebär. 

 


  

Vad gör våra medlemmar

  • Sparsam körning. Att köra så effektivt som möjligt, det vill säga att minimera åtgången på bränslen, är smart både ur ett klimatperspektiv men även för att minimera åkeriets kostnader. Drivmedel är en av de absolut högsta utgiftsposterna för ett åkeri. 
  • Ny fordonsteknik. Utvecklingen på fordonssidan är snabb, och EuroVI-motorer har mycket låga utsläpp av mijöfarliga partiklar. Läs mer om euroklasser här: (länk). När en ny lastbil köps, måste den vara av den senaste euroklassen. Därför sker utfasningen av gamla, miljöskadliga lastbilar fort och av sig självt tack vare bra styrmedel. 
  • Många företag är certifierade enligt miljöledningssystem och arbetar systematiskt med olika åtgärder med bäring på klimat- och miljöutsläpp. 

 

Vad tycker vi

Det finns ett antal åtgärder som Sveriges Åkeriföretag ser som avgörande för våra medlemmars möjlighet att minska sin klimatpåverkan. Två viktiga faktorer för åkerinäringens förutsättningar att uppnå fossilfrihet är effektivare transporter genom längre och tyngre fordon, samt tillgången på hållbart biodrivmedel. Alla trafikslag måste effektiviseras, och kompletterar varandra mer än de konkurrerar. Lastbilstransporter är dessutom i huvudsak mycket korta, 92 % av alla inrikes transporter är kortare än 30 mil. För att omlastning ska vara tid- och kostnadsmässigt försvarbart behöver den totala transportsträckan vara över 30 mil. På längre avstånd finns alternativa trafikslag, som kombitrafik, järnväg eller sjöfart. Eftersom att trafikslagen inte är utbytbara måste varje led effektiviseras.

  • Högkapacitetsfordon

    Tyngre och längre lastbilar är effektiva lastbilar. De bidrar till minskade utsläpp, lägre vägslitage och ökad trafiksäkerhet. Tillåten bruttovikt har i Sverige ökat efter hand i syfte att effektivisera transporter. Idag är maximal tillåten bruttovikt 64 ton inom fordonslängden 25,25 meter. Framgångsrika försök med högkapacitetstransporter (HCT – high capacity transports) har testats i Sverige, med tillåten bruttovikt på 90 ton och ekipagelängd om ungefär 33 meter.

     

    Om Sverige inför tyngre och längre lastbilar på 74 ton och 34 meter, medverkar det till lägre kostnader för transporter och underhåll av vägar (se nedan om vägslitage); till ökad trafiksäkerhet då färre lastbilsekipage är ute på vägarna; och till lägre miljöpåverkan då mer gods kan transporteras till lägre utsläpp. Samhällsnyttan med längre och tyngre fordon (74 ton och 34 meter) är elva gånger högre än kostnaden för att stärka vägnätets kapacitet.

     

    Sverige borde verka för längre och tyngre fordon även inom EU, då växthusgasutsläppen per ton transporterat gods kan sänkas avsevärt och bidra till global klimatnytta.

     
  • Kvotplikt

    Långsiktigheten behövs för att garantera tillgången på fossilfria drivmedel. För att kunna investera i såväl nya fordon som anläggningar för produktion av biodrivmedel behövs långsiktiga spelregler. Om EU-kommissionen överger förnybarhetsdirektivets inblandningskrav om 10 % är det oklart hur det europeiska transportsystemet ska klara att påbörja omställningen till fossilfrihet.

  • Harmoniserade bränsleskatter inom EU

    Sveriges höga bränsleskatter innebär en konkurrensnackdel för Sverige. Dieselskatten ligger på 5.56 kr per liter, och EU:s miniminivå är 3.17 kr per liter.  Energiskattedirektivet tillåter differentiering mellan personbilar och yrkestrafik över 7,5 ton. Bränsleskatten kan därför behållas för personbilar, medan nyttotrafikens harmoniseras för att säkerställa konkurrenskraften.

     

    Om en kvotplikt införs, måste det ske parallellt med en sänkning av dieselskatten. Eftersom kvotplikt parallellt med skattesubvention strider mot EU:s regler för statsstöd, skulle skattesubventionen upphöra när kvotplikt introduceras. HVO är idag skattebefriat, och skulle vid ett införande av kvotplikt få en chockhöjning i pris om den ska lyftas till Sveriges mycket höga bränsleskatter.

  • Vägslitageavgift

    En vägslitageavgift måste utformas så att den inte drabbar de effektivaste och samhällsmässigt viktiga godstransporterna. Vinjetten är idag högre för fordon med fler axlar, trots att de har lägre slitage och lägre utsläpp per ton transporterat gods. Beskattning på vägnätet bör tas ut så att det gynnar effektiva transporter med HCT-fordon.

  • Digitaliserad logistik och ruttoptimering

    Med smart, uppkopplad ruttoptimering och logistikplanering kan effektivare transporter uppnås. Informationstekniska system kan därför minska miljöpåverkan genom lägre användning av fossila bränslen. 

  • Platooning och andra pusselbitar

    Det finns ett antal andra pusselbitar i åkerinäringens arbete för fossilfrihet. Platooning, även kallat fordonståg, för att minska luftmotståndet för de efterföljande ekipagen bidrar till lägre bränsleåtgång. Även fordonstekniska aspekter spelar in i bränsleförbrukningen.

Sammantaget bidrar många enskilda åtgärder till lastbilens energieffektivitet. Högt prioriterade åtgärder bör vara längre och tyngre fordon samt övergången till fossilfria bränslen. 


 

Miljösmart prioritering 

 

Miljösmart prioritering av forskning och nya tekniska lösningar innebär att försöka maximera miljönyttan med åtgärder som inte hindras av betydande barriäreffekter i samhället. Barriärer kan till exempel vara att tekniska lösningar ännu inte är färdigutvecklade, att lagar behöver ändras eller politiska majoriteter saknas för att besluta om resurser och nödvändiga förändringar i samhället.

  • Miljösmart prioritering ska tillämpas för effektivare godstransporter på väg.
  • Prioritering bör ske av åtgärder som snabbt kan införas och som ger stor reducering av växthusgaser samt stor samhällsnytta till små barriäreffekter.
  • Forskning bör inriktas på åtgärder som ger stor samhällsnytta men där stora barriäreffekter måste lösas.
  • Samhällets begränsade resurser bör inte användas till projekt med låg samhällsnytta som dessutom måste övervinna stora barriärer för att kunna införas.
Bli medlem